Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/4

”Priserna kan sjunka med 30 procent”

Allt fler aktörer varnar nu för de höga svenska bostads­priserna. Stigande räntor kan leda till stora prisfall och hårt pressade hushåll. Men experterna är oense om riskerna.

I november 2011 kostade en bostadsrätt i centrala Göteborg i snitt 2,5 miljoner kronor. Köper du samma lägenhet i dag får du betala runt 3,9 miljoner kronor, enligt de senaste siffrorna från Mäklarstatistik. I hela landet har priset på en snittlägenhet samtidigt stigit från 1,5 miljon till 2,5 miljoner kronor.

Allt fler oroade

Den snabba prisökningen oroar nu allt fler bedömare. Inte minst för att räntorna ser ut att vara på väg upp. För bara någon vecka sedan varnade till exempel Catherine Mann, chefsekonom vid OECD, för att bostadspriserna klättrat till ”orimliga nivåer” i flera länder – och tog Sverige som exempel. Här har priset på fastigheter, enligt samarbetsorganisationen, stigit med 124 procent sedan 2002. I värsta fall kan de överhettade marknaderna leda till massiva prisfall, enligt OECD. En av anledningarna till att de tittat närmare på fastighetspriser är just att ränteläget ser ut att bli högre.

– Marknadsräntorna steg i USA innan Federal Reserve höjde styrräntan i december – och det fungerar på samma sätt i Sverige. Marknaden går alltid före centralbankerna. Att räntorna på sikt stiger tre procentenheter är inte omöjligt och då blir det svårt för både hushåll och fastighetsbolag att klara dagens höga skuldsättning, vid fem procentenheter högre ränta bedömer jag att både många privatpersoner och företag kan gå i konkurs, säger Sean George, ansvarig för ränte- och kreditförvaltning på Granit Fonder.

Läs även: Så mycket ökar priset i ditt kvarter

Överhettad bomarknad

Bengt Hansson, analytiker på statliga Boverket, har i många år hävdat att bomarknaden är överhettad. Högre räntor kan bli faktorn som får bubblan att brista, menar han.

– Att långräntorna stiger är en signal om att också korträntorna är på väg upp. Om korträntorna stiger till tre procent orkar hushållen inte och då får vi en priskorrigering nedåt. Ett annat scenario med samma resultat är att Sverige går in i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Det skulle göra att hushållen inte vågar låna lika mycket som idag, säger Bengt Hansson.

När bubblan spricker bedömer han att priserna kan sjunka med över 30 procent.

– Om vi ska tillbaka till den historiska relationen mellan bostadspriserna och kostnaden för nybyggnation, borde priserna gå ner med runt 30 procent. Men vi vet inte när eller hur det händer, säger Bengt Hansson.

Diagnosen av bomarknaden skiljer sig dock åt rejält mellan olika experter.

Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för Finanspolitiska rådet, håller inte med om att vi befinner oss i en bobubbla.

– Med en bubbla menas att priset på en tillgång drivits upp av spekulation om framtida reavinster – man köper något för att man förväntar sig att det ska gå upp i pris. Jag tror inte att de svenska bostadspriserna har drivits av spekulation, utan av fundamenta som låg ränta, lågt utbud av bostäder, höga löneökningar och högre inflyttning till storstäderna, säger han.

Nära toppen

Nu kan dock priserna ha nått en topp.

– Om du tittar på priserna på bostadsrätter och villor i Stockholm har de i princip stått still sedan augusti 2015. Det finns självklart en gräns för hur mycket av sin disponibla inkomst hushållen kan, och är beredda, att lägga på boendet och den kan vi ha nått nu, säger Harry Flam.

Bengt Hansson tror dock att spekulation eldat på bopriserna.

– Hushållen hade inte vågat låna så mycket som de gör om de inte trott att priserna ska fortsätta uppåt. Det finns också flera exempel där privatpersoner köpt upp nybyggda lägenheter för att direkt sälja vidare dem. Andra köper bostadsrätter för att hyra ut dem i andrahand, säger han.

Bostadsbristen är dock fortsatt stor – och för många är bostadsrätt enda sättet att få en bostad i storstäderna. Boverket själva bedömer exempelvis att det, fram till 2025, behöver byggas 710 000 nya bostäder i Sverige. Varför skulle priserna då gå ner?

– När räntan är noll kan du i princip låna hur mycket pengar som helst gratis. När räntorna stiger går det inte längre. Alla måste bo, men när räntekostnaderna ökar får man välja att bo på mindre yta, längre från den centrala staden istället, säger Bengt Hansson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.