Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Postnord, som tagit emot 2,2 miljarder i omställningsstöd från den svenska och den danska staten, går back och gör ingen utdelning för 2018. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Postnord vill höja portot

Höjt brevporto står högst upp på önskelistan för Postnord. Det dansk-svenska bolaget blöder rejält och vd Håkan Ericsson hoppas nu på att den rödgröna regeringen i Sverige slopar pristaket.

- Vi har utmaningar. Och det har vi haft länge, säger Håkan Ericsson.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Totalt ökade Postnords rörelseförlust till 855 miljoner kronor 2018. Smällen är cirka sju gånger så stor som ett år tidigare.

Dansk förlust ökar

Förlusten skapas i sin helhet av stora kostnader för att hantera personalomställningar i den danska verksamheten, vars förlust 2018 ökade med 22 procent till 1,36 miljarder.

- Omställningen kostar mycket mer än det vi har fått i statsstöd, så när vi bokar intäkten från statsstödet och hela omställningskostnaden blir det en negativ post på 855 miljoner på hela året, säger Ericsson.

- Annars tjänar Postnord pengar, men alldeles för lite pengar, tillägger han.

Den svenska delen går med vinst, men marginalerna pressas. Någon dansk situation handlar det dock inte om, enligt chefen.

- Nej. Däremot har vi en utmaning i Sverige att brevvolymen går ned. Det faller med 13 procent per kvartal nu, säger Ericsson.

- Det kommer bli problem i Sverige om vi inte får en modern reglering, som är flexibel, förutsägbar och finansiellt hållbar, tillägger han.

Ska träffa Ygeman

Ericsson ska snart träffa inrikesminister Anders Ygeman för att diskutera taket för portot i Sverige.

- Det är ungefär samma jobb att leverera ett brev som tio brev till en adress, så det är inte realistiskt att ha ett pristak som bara är kopplat till konsumentprisindex, säger han.

Helst skulle Postnord-chefen vilja ta bort pristaket helt, då han tycker att det är en så pass liten del av hushållens kostnader. Alternativt kan han tänka sig en klausul i förordningen som gör att portot kan höjas när brevvolymerna faller. Ett sådant förslag har utretts och fått tummen upp av tunga remissinstanser som Post- och telestyrelsen (PTS), enligt Ericsson.

- Hade man infört den modellen hade vi kunnat höja portot med ungefär en krona. Och jag tror, med den digitalisering vi har nu, att det skulle bli en krona om året några år framöver, säger Ericsson.

Svårt med ytor

Lägre frekvens på utdelning av brev ligger också i korten, enligt Ericsson, kombinerat med expressleveranser.

När det gäller paketlyftet till följd av ökad e-handel tycker Ericsson att läget är under kontroll. Postnord har i dagsläget omkring 2 000 ombud i Sverige och efter en omförhandling av ramavtalet med Ica och Coop har 16 utlämningsställen valt att säga upp avtalet.

- Det finns enskilda ombud som har svårt med ytor. Men man måste sätta 16 ombud i proportion till 2000, säger han.

Målet i Danmark är att öka antalet ombud med 500. Även i Sverige ska antalet öka.

- Vi har inte satt någon siffra för Sverige ännu, men det kommer att öka kraftigt den närmaste tiden, säger Ericsson.

Han räknar även med nya typer av ombud framöver, som bostadsrättsföreningar. Mer hemleveranser av paket och fler egna utlämningsställen i Postnords regi är två andra modeller Ericsson tror på.