Det blev inget nytt Saltsjöbadsavtal (tecknat 1938) – ett nytt huvudavtal som skulle reglera spelreglerna och anställningsskyddet på svensk arbetsmarknad. Natten mot torsdagen bröt förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter samman.
Ingen av parterna vill officiellt peka ut en specifik fråga som orsak till att det inte gick att enas. Det var helheten.
Dubbelt så många
Men det är inte hela sanningen, enligt källor TT talat med. Svenskt Näringslivs förhandlare hade in i det sista ultimata krav på, ur fackens synvinkel, kraftiga försämringar i turordningsreglerna, klart sämre än politikerutredningen som anger rätt för arbetsgivarna vid uppsägningar att undanta fem personer från listan sist in först ut.
– Typ dubbelt så många, säger källan som säger att arbetsgivarna helt logiskt lutat sig mycket mot politikernas utredningsförslag som redan gått i företagens riktning.
Även hårda krav på lättnader i reglerna för uppsägning av personliga skäl låg kvar på bordet. Så ur LO:s perspektiv var det inte svårt för alla förbund att säga nej.
– Det sprack inte på att LO-förbunden inte var överens, det var för att parterna inte kom ända fram i sina respektive frågor, LO-förbunden var helt eniga, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.
Bäst i världen
Svenskt Näringslivs förhandlingschef Mattias Dahl bekräftar att de haft hårda krav, utan att kommentera TT:s uppgifter i detalj. Bågen var hårt spänd från båda håll, enligt Dahl.
– Det är inget snack om att våra krav var betydande och långtgående, som hade inneburit nödvändiga och genomgripande förändringar. Men det hade facken också, säger han och pekar framför allt på det ekonomiska trygghetspaketet, omställningsavtal, för anställda mellan jobb.
– Det skulle ha inneburit att alla tjänstemän och arbetare i Sverige skulle ha haft det bästa omställningspaketet, även under pågående anställning, i världen, finansierat av arbetsgivarna, säger Dahl.
Stå till svars
LO skyller mycket av misslyckandet på politikerna och dess utredning som legat som en våt filt över förhandlingarna.
– Vi kommer aldrig att acceptera att de här förslagen blir verklighet, säger LO-basen Susanna Gideonsson.
Nu landar alltså bollen i politikernas knä, enligt det avtal regeringen har med samarbetspartierna C och L om att ändra lagen kring arbetsrätten om inte parterna själva klarar det. Det är viktigt att de nu tar sitt ansvar och inte genomför försämringar, enligt Martin Linder, ordförande för tjänstemannakartellen PTK.
– Nu får de stå till svars inför väljarna för det här.
Lyfts in i lönerörelsen
När avtalet uteblev blir fackens frågor om ökad anställningstrygghet extra viktiga i den förestående lönerörelse som börjar i dagarna, enligt LO. Strejkfönstret öppnar igen när kollektivavtalen löper ut. Lönerörelsen kan komma att bli mer spännande än på länge med fler stridsfrågor än vanligt.
– Självklart kommer vi alltid ta fighten för att öka tryggheten, säger Susanna Gideonsson.
Kommunals Tobias Baudin fyller i:
– Det är ingen högoddsare att Kommunal kommer att göra det. Vi kommer att driva på för fler trygga anställningar.
En del av de frågor som var föremål för las-förhandlingarna kan nu i stället bli frågor i den ordinarie avtalsrörelsen, enligt LO-facket Seko:
Svenska modellen
"Frågan om hyvling är en sådan fråga, det vill säga att en arbetsgivare kan tvinga anställda att gå ned från heltid till deltid. Senast förra veckan meddelade Arriva som driver Pågatågen i Skåne att man tänker hyvla 250 anställda. Tackar man nej till att gå ned i arbetstid och lön riskerar man att bli av med jobbet. Detta är ett exempel på fråga som vi nu kan behöva köra i avtalsrörelsen", skriver Seko-basen Valle Karlsson i en kommentar.
Att förhandlingarna har kraschat betyder att politikerna nu träder in på banan, något kritikerna hävdar skadar den svenska modellen där fack och arbetsgivare normalt gör upp om villkoren på svensk arbetsmarknad.
Men det är att dra för långtgående slutsatser, tycker Martin Linder. Svenska modellen står fortsatt stark, enligt honom.
Olle Lindström/TT
Fakta: Utredningens förslag
Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då enbart för företag med högst tio anställda.
För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.
Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.
Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning". Arbetsgivare som inte följer det kan bli skadeståndskyldiga.
Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med färre än 15 anställda.
Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.
Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.
Källa: Utredningen om en moderniserad arbetsrätt
Fakta: Så säger januariavtalet
I överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, som slöts i januari 2019, sades så här om vad som skulle ses över kring arbetsrätten. Det blev också i praktiken direktiven för den utredning som nu läggs fram.
Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.
Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.
Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.
Källa: Januariavtalet