Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Kirurger och undersköterskor – höginkomstyrke och låginkomstyrke. Skillnaderna i lön har inte ökat, men politiska beslut har fördjupat klyftorna.

Politiska beslut bakom ökade klyftor

Låglönejobben har blivit fler. De högavlönade jobben likaså. Men lönegapet har inte ökat. I stället är det politiska beslut som lett till ökade inkomstklyftor, enligt forskare som ser en risk för ökade spänningar.

Sverige har fortfarande en internationellt sett sammanpressad lönestruktur, där lönegapet är litet när man ser till vad man får i lönekuvertet. Men ny forskning visar att politiska beslut om till exempel skatter och bidrag ändå gör att inkomstskillnaderna ökar.

- Omfördelningssystemen som skatter och transfereringar har blivit mindre utjämnande. Bland annat har bidragens storlek halkat efter lönenivåerna, säger professor Daniel Waldenström, som forskar kring inkomstklyftor och är knuten till Institutet för näringslivsforskning.

Även det faktum att kapitalinkomsternas storlek har ökat, inkomster som är skevt fördelade, påverkar människors totala inkomster mer i det övre skiktet och ökar därmed skillnaderna, enligt Waldenström.

Spänningar

- Fördelningen förändras. När vi både får en ökad bottengrupp, som överhuvudtaget inte deltar och bara tar emot transfereringar, ett tuffare klimat för den stora mittengruppen, och sen en elit i toppen där alternativa system byggs upp för att kringgå problemen. Då uppstår de här spänningarna.

Även Rune Åberg, professor emeritus vid sociologiska institutionen på Umeå universitet, anser att politiska beslut till stor del ligger bakom de ökande klyftorna, och det är också slutsatsen i den studie han gjort av löne- och inkomstutvecklingen.

- Men lönegapet har inte ändrats, säger Rune Åberg.

Klyftan mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare har alltså delvis ökat på grund av politiska beslut, men en annan stor förändring har också skett på arbetsmarknaden: Det har glesnat i mittenspannet.

Mindre medelklass

Mellan åren 1997 och 2012 har antalet jobb i det mittersta löneintervallet minskat. Samtidigt har antalet låglönejobb växt kraftigt, likaså höglönejobben där kvinnorna gjort en uppryckning. Jobben i mitten har inte hängt med i utvecklingen.

I globaliseringen och teknikutvecklingen har industri- och kontorsjobb försvunnit. Det är där rationaliseringseffekten har varit störst, enligt Rune Åberg.

I USA brukar det talas om en krympande medelklass, och även om en begynnande omstrukturering på arbetsmarknaden också syns i Sverige, så märks inte effekten så tydligt här än, menar både Rune Åberg och Daniel Waldenström.

- En väldigt stor del finns i Sverige fortfarande i mittengruppen. Sverige har fortfarande en stor medelklass och en sammanpressad lönestruktur, säger Waldenström.

Men visst, låglönejobben har blivit fler och medelklassjobben färre, inte som i USA dock. Däremot finns en fara i att fler människor i större utsträckning inte känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen, enligt Waldenström.

- Det är otroligt viktigt eftersom vår modell bygger på delaktighet, skattebetalningar och liknande. Får vi en misstro mot de systemen finns en risk att människor vänder de här systemen ryggen.