Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Riksbanken, med Stefan Ingves, ligger steget efter ledande centralbanker när det gäller penningpolitiska åtstramningar vilket försvagar kronan mot andra valutor. Arkivbild.

Politisk osäkerhet kan slå mot kronan

Kronan har trots en stark svensk ekonomi blivit en slagpåse på valutamarknaden. Experter räknar med fortsatt press nedåt i höst, om regeringsbildningen efter valet drar ut på tiden och sprider politisk osäkerhet.

Normalt brukar inte svenska val påverka kronkursen särskilt mycket.

- Men jag tror att det kan bli annorlunda den här gången. Det kommer bli större osäkerhet än på mycket länge, säger Stefan Mellin, analytiker på Danske Bank.

Kursras på 23 procent

Kronan har redan tappat elva procent mot dollarn i år. Sedan valet 2014 handlar det om ett kursras på 23 procent.

Detta trots att svensk ekonomi ofta beskrivs som urstark, med hög tillväxt och sysselsättning. Både bytesbalans och statsfinanser präglas av överskott. Statsskulden är den lägsta på årtionden.

Delvis handlar det om att placerare helt enkelt väljer bort kronan då småvalutor lätt kan bli svåra att sälja snabbt om det skulle brinna i knutarna. Denna tendens har tilltagit i skuggan av valutakrisen för tillväxtländer som Turkiet.

Den viktigaste förklaringen till kronans väg utför är dock Riksbankens exceptionellt mjuka penningpolitik, med minusränta och stödköp av statspapper. Det faktum att ledande centralbanker – som USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – har kommit betydligt längre på vägen mot att normalisera ränteläget än Riksbanken förstärker utvecklingen.

Politisk riskpremie

Ovanpå detta kommer nu en politisk riskpremie, enligt Stefan Mellin. Den fick bränsle i våras när Sverigedemokraterna tog upp frågan om en folkomröstning om EU-medlemskapet. Nu späds den på i takt med att osäkerhet kring regeringsbildningen efter valet ökar. Många ser dessutom framför sig stora svårigheter för nästa regering att få igenom en budget i höst, enligt Stefan Mellin.

- Risken för extraval nästa år är inte helt försumbar, inte alls, säger han.

SEB:s chefsstrateg för valutor, Carl Hammer, ser också ett osäkert politiskt läge efter valet torna upp sig. Men han tror inte på någon utdragen kalabalik, varken i riksdagen eller på valutamarknaden.

- I takt med att vi nu kommer att närma oss valet kommer säkert utländska institutioner och banker belysa det förlamade politiska läget som opinionsmätningarna pekar mot. Det kommer att vara en minusfaktor för kronan. Men jag har svårt att se att det skulle ha en större påverkan.

Konsumenter far illa

En svagare krona innebär en konkurrensfördel för svensk exportindustri när de ska sälja varor på världsmarknaden. Det ger även positiva valutaeffekter när multinationella företag tar hem vinster till Sverige.

Men någon större ekonomisk draghjälp ger det inte, enligt Carl Hammer.

- Det är väldigt stora delar av detaljhandel och svenska konsumenter som far illa. Det leder inte heller till den stora inflationsimpulsen som man vill ha. Dessutom påverkar det investeringscykeln i ett redan ansträngt resursläge och fördyrar importen, säger han.