Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Plus eller minus för studenterna?

Lunch på studentkåren eller egen matlåda? Bostadsbidrag eller inte? Det kan avgöra om studentbudgeten går ihop. Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Swedbanks privatekonomer kommer fram till olika resultat.

SFS studentbudget för 2013 visar att studenter går back med 759 kronor i månaden. Då ingår bara de mest nödvändiga utgifterna och inga kostnader för hälso- och sjukvård, glasögon och oförutsedda utgifter.

SFS vill därför att studiemedlet ska höjas med minst 800 kronor och att det är bidragsdelen som ska höjas.

Emma Åberg är vice ordförande och ansvarig för studiesociala frågor i Göta studentkår, som ingår i SFS och är en av Göteborgs fem studentkårer. Hon motiverar kravet på en höjning:

- Vi vill att folk ska klara av sina studier med en rimlig levnadsnivå och slippa känna att de ska behöva jobba extra för heltidsstudier är heltidsstudier och man ska kunna fokusera på dem utan att behöva stressa upp sig för sin ekonomi. Då möjliggör man också en breddad rekrytering till högskolan.

I SFS studentbudget ingår inget bostadsbidrag.

- Det är inte alltid lätt att få det, ofta kan man bli återbetalningsskyldig, det är inte talande för alla studenter som inte är någon heterogen grupp och det är inte heller någon inkomst man kan räkna med. Därför blir det sannare att inte ha med det, säger Emma Åberg.

Daniel Ragnegård, privatekonom på Swedbank, är av annan åsikt.

- Har man inte stora marginaler, vilket man inte har som student är bostadsbidraget jätteviktigt och bör sökas av alla studenter som behöver det. Baksidan är att inkomster du kan tjäna under året gör att du kan bli återbetalningsskyldig, men har man kontroll över situationen kan bostadsbidraget vara skillnaden mellan att gå plus eller minus.

I den studentbudget som Swedbank gör, och som i vissa delar skiljer sig från SFS, går nu även en student utan bostadsbidrag med ett litet plus, på 74 kronor (se grafiken). Den som har bostadsbidrag har 1 074 kronor kvar när de nödvändiga utgifterna är betalda.

- De siffror vi nu fått fram visar att för första gången sedan mitten av 1990-talet går studenterna inte med minus varje månad. Förbättringen kommer av att studielånet har ökat och att vi har låg inflation. Men det är inte bidragsdelen som höjts utan lånedelen, så det är inte fullt så positivt som det kan se ut, säger Daniel Ragnegård.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.