Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förslag: Nästa år kan en bärkasse kostar sju kronor. Bild: Stefan Berg

Plastkassen i butiken kan bli dubbelt så dyr

Regeringens förslag om att dubbla priset på butikernas plastpåsar får branschorganisationen Svensk handel att rasa.
– Ett populistiskt och föga genomtänkt förslag, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef.

Enligt Finansdepartementet är syftet med förslaget om skatt på plastkassar att Sverige ska medverka till det mål som EU satt upp; att medborgarna i slutet av 2015 ska använda max 40 plastbärkassar per person och år för att minska spridningen av mikroplaster i naturen.

Det skulle innebära att en vanlig plastkasse som man köper i butiken för att bära hem sina varor i skulle kosta sju kronor, ungefär dubbelt så dyrt som i dag.

"En katastrof"

Om varför skatten behövs förklarar finansmarknadsminister Per Bolund (MP):

– Vi står inför ett akut miljöproblem där människors hälsa och djurs överlevnad står på spel. Miljoner djur får varje år i sig plastpåsar och mikroplaster vilket är en katastrof. En skatt kan hjälpa till att styra mot att antalet plastpåsar som hamnar i naturen minskar, säger han.

Miljöskälen bakom höjningen går dock inte hem i alla läger.

Mats Hedenström, näringspolitisk chef hos Svensk Handel, säger att han ser förslaget mer som ett sätt för staten att få in pengar än att miljön skulle vara främsta prioriteringen.

– Det bekymrar mig. Förslaget slår blint – det behövs en precisering av material och effekter eftersom redan vi har en omfattande återvinning på området. Nu känns det snarare som att förslaget haltar och att politikerna inte är ärliga med vad de främst är ute efter; att få in pengar till staten, säger Mats Hedenström.

"Känns som populism"

Han betonar att det inte handlar om att Svensk Handel skulle vara motståndare till en bättre miljö.

–Inte alls, vi följer de direktiv och jobbar aktivt för att få ner konsumtionen av plastkassar, men vägen dit måste vara genomtänkt. Nu känns det hela mer som populism, säger han.

Förslaget som ska ut på remiss ligger i linje med den förordning som trädde i kraft 2017 och som innebar att alla butiker och restauranger ska informera om plastkassars miljöpåverkan och medverka till att förbrukningen minskar.

Dessutom beslutades att alla som yrkesmässigt tillverkar eller importerar plastbärkassar till Sverige varje år ska rapportera till Naturvårdsverket hur många plastbärkassar som sätts på marknaden i Sverige.

Antalet kassar minskar

Och det har skett en minskning i användandet.

2017 använde svensken i snitt 114 stycken plastkassar per person och år.

I fjol hade antalet kassar sjunkit till 102.

I år hoppas Naturvårdsverket att svensken ska använda max 90 kassar om året för att om mindre än sex år vara i kapp EU-målet som är på 40 plastkassar årligen.

Och inställningen hos folket är god.

Enligt en attitydundersökning som Novius genomförde på uppdrag av Naturvårdsverket och Håll Sverige rent i slutet av förra året visade att 91 procent av Sveriges befolkning tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att minska användningen av plastkassar.

Enligt förslaget från Finansdepartementet ska plastkassarna i butik beskattas med tre kronor per styck vilket alltså gör slutpriset minst dubbelt så dyrt.

På kassar som är tunnare och har en volym på maximalt 5 liter föreslås skatten bli 30 öre per kasse.

Gäller inte soppåsar

Plastbärkassar som är avsedda att användas flertalet gånger omfattas inte av skatten – inte heller soppåsar eller fryspåsar som brukar finnas vid kassan omfattas av skatten.

Skattens syfte är alltså miljörelaterad och vill få konsumenterna att fundera på om man verkligen behöver en påse.

Beskattningen väntas ge 2,9 miljarder till statskassan, som i en så kallad grön skatteväxling ska användas till sänkt skatt på arbete. Exakt när nästa år som skatten införs är oklart.

Linnea Cederlund, 29, jobbsökande, Göteborg:

– Jag tycker att det verkar bra för miljöns skull, en prishöjning kan nog få många att tänka efter. Jag har bott i Frankrike en tid, där tänker folk inte alltid miljömässigt – men är bra på att ha med sig kassar. Själv kan jag bli mycket bättre på det, problemet är att jag ofta spontanhandlar.

Jan Karlsson, 68, pensionär, Göteborg:

– Kan det bidra till en bättre miljö så välkomnar jag förslaget. Själv har jag slutat köpa plastkassar, finns ingen anledning att betala för att göra reklam för handlarna. Framför allt har jag vant mig vid att ha med påsar och tycker att det är praktiskt. De ligger i bilen.

Anton Thorell, 27, blivande lärare, Göteborg:

– Gött, jag tycker helt enkelt att förslaget är bra – att påsarna blir dyrare får säkert fler att tänka efter och ta med egna kassar. För egen del försöker jag göra det. Att ha med påsar har helt enkelt blivit en vana.

Helena Dellborn, 57, forskningskoordinator, Mölndal:

– Jag tror att det kan bli bra, allt för mycket plast hamnar i naturen. Själv köper jag plastkassar i butik, men använder dem igen, bland annat till soporna. Men jag kan helt klart bli bättre och ska försöka använda egna påsar mer.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.