Den breda ekonomiska återhämtningen i världsekonomin sedan början av året har också dragit med sig en annan fripassagerare, inflationen. I Sverige har prisuppgångarna ännu inte varit så kraftiga, även om de, som undertecknad, som fyller sin gamla Volvo med diesel, noterar att slutsumman vid varje tankning numera tangerar fyrsiffriga belopp. Den som jämfört priset för sin imaginära utlandsresa 2020 har noterat en 40-procentig prisuppgång i genomsnitt för årets genomförda resa.
LÄS MER:Ingves: Okej med högre inflation
LÄS MER:Branschen varnar – dyrare matkasse i höst
Som helhet är dock den svenska inflationen inte så alarmerande hög, SCBs senast publicerade siffra för den svenska inflationen i juli kom in på 1,7 procent för KPIF, som rensar för effekter av ränteförändringar. Det är således under Riksbankens målvariabel håller sig på 2 procent.
I Tyskland, där inflation ses som en allmänfara
I omvärlden är läget annorlunda. I USA har inflationen på årsbasis stigit från 1,4 procent i januari i år för att för under juli och augusti klättra upp till 5,4 procent. Det är den högsta noteringen sedan inledningen av 2008. I Tyskland, där inflation ses som en allmänfara, så var den nationellt uppmätta inflationen 3,9 procent i augusti. Det är den högsta nivån sedan 1993, när ekonomins upphettningen efter återföreningen nådde sig topp. Harmonierar man Tysklands inflationssiffror med resten av eurozonen så faller den till 3,4 procent, men det är klart över eurosnittet på 2,4 procent. Det är således en omvändordning mot de krafter, överhettning i Sydeuropa, som var en av huvudförklaringen till eurokrisen.
Därför sticker Sverige ut
Det finns flera förklaringar till att den svenska inflation avviker från omvärlden. En är att kronan har stärkts mot både dollarn och euron sedan pandemiutbrottet och paniken i mars-april 2020. En annan förklaring är att Sverige inte stängde ner ekonomin lika mycket som omvärlden, varför prispressen under fjolåret inte blev så stor som i omvärlden. Men är det sannolikt att den svenska inflationen kommer att fortsätta röra sig uppåt.
Den stora frågan som centralbankschefer, typ Stefan Ingves; brottas med är om inflationen är kommer att fortsätta att stiga och leda till en påtaglig och svårkontrollerbar pris- och lönespiral, eller om det är en effekt av de bekanta flaskhalsarna, som halvledare till bilindustrin, som kommer att lösa upp sig när hjulen snurrar i normalfart.
Rusar inflationen måste centralbankerna agera
Slår det över i det förstnämnda kommer centralbankerna förr eller senare att tvingas till kraftfulla räntehöjningar. Med de av skulder och fordringar uppumpade balansräkningarna i världens ekonomier så kan det leda till en asymmetrisk dubbelbroms där skuldsatta aktörer drar ner sina utgifter och betalar av sina skulder, medan de som sitter på fordringarna också drar sina utgifter och sparar mer om räntorna stiger. Penningmängden börjar krympa, vilket är ett standardrecept för att få till en djup recession.
https://www.gp.se/ekonomi/här-är-de-dyraste-bostäderna-som-såldes-i-göteborg-i-augusti-1.54282929
Å andra sidan är lite högre inflation än vi har haft tidigare under 2010-talet, hur impopulär den än är på hushållsnivå, något som faktiskt får ekonomin att rulla både stadigare och bättre på vägen. Lagom är alltid bäst.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.