Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/4

Pensionsfonden är Sveriges största investerare i katastrofer

Möjligheten att tjäna stora pengar spekulation i naturkatastrofer lockar allt fler. Investeringar i så kallade katastrofobligationer har fördubblats på sex år och omsätter nu 240 miljarder kronor, rapporterar SvD Näringsliv.

– Investerare får betalt för att bära risken för naturkatastrofer, säger Robert Lindblom, vd för bolaget Entropics, som var först i Sverige med att specialisera sig på katastrofobligationer, till tidningen.

Hundratals miljarder

Så kallade katastrofobligationer, "väder-relaterade investeringar" eller cat bonds som de kallas i USA, omsätter globalt runt 240 miljarder svenska kronor. Det är en ökning på dryga 100 procent om man går tillbaka till 2014.

Statlig pensionsfond satsar mest i landet

Den absolut största investeraren på det här området i Sverige är en av de svenska statliga pensionsfonderna, Tredje Ap-fonden, som investerat i katastrofobligationer.

Obligationerna gäller i regel katastrofer världen över. Tredje AP-fonden beskriver själva på sin hemsida vad katastrofobligationer handlar om:

"Det handlar om att systematiskt, år efter år, bära olika försäkrings-, väder- och klimatrisker, t.ex. risken för stora skador vid orkaner, jordbävningar eller översvämningar"

AP-fonden fortsätter sedan med att beskriva att det förvisso är en något osäker investering då det kan komma att bli dyrt under ett så kallat "katastrofår", men att det i regel ger väldigt god avkastning alla andra år. 

Bra avkastning sedan tio år tillbaka

"Sedan 2008 bär fonden systematiskt bland annat vissa orkan- och jordbävningsrisker"

Det sa Dan Bergman, Tredje Ap-fondens chef för investeringsanalys, i samband med ett pressmeddelande fonden skickade 30 juni i år.

Anledningen till meddelandet var att fonden annonserade att man nu ska utvidga sina investeringar med att gå in med pengar i Världsbankens "pandemi-obligationer".

Det är alltså obligationer som följer samma logik som katastrofobligationer, men gällande ett eventuellt utbrott av en pandemi. 

Förväntar sig "god avkastning"

I ovan nämnda pressmeddelande avslutade Dan Bergman med att säga:

"Denna investering innebär en utvidgning av strategin i och med att fonden nu även kommer att bära risker i samband med utbrott av pandemier.

"I gengäld erhåller fonden god avkastning." 

Här kan du läsa mer om FN-organet Världsbankens katastrof- och pandemiobligationer. 

Pengar som avser förbättra katastrofberedskap

Just nu följer världen med spänning, tillika rädsla, hur orkanen Irma drar in från Atlanten över de karibiska öarna. Även i delar av USA förbereder sig myndigheter och invånare på en kommande naturkatastrof.

LÄS MER: Irma – kraftfullaste orkanen hittills

Tanken med investeringar i så kallade katastrofobligationer är att pengarna ska kunna underlätta för exempelvis myndigheter att förbereda sig i den här typen av lägen.

Facit ger en annan bild

Hundratusentals fastigheter skadades och miljoner tvingades på till tillfällig flykt, som konsekvens av den nyligen uppmärksammade stormen Harvey i USA. 

Trots det var det inte en enda krona som betalades ut till de som berördes av ovädret. Det beror på att obligationerna ofta bara ersätter skador orsakade av jordbävning eller orkanvind, säger Robert Lindblom på bolaget Entropics till SvD Näringsliv.

– I Texas var det egentligen inte vind-relaterade skador utan översvämningsskador, och de täcks typiskt inte av katastrofobligationer, säger han till tidningen.

Harvey klassades tidigt som orkan men hade graderats ned till "tropisk storm", när den väl nått det amerikanska fastlandet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.