LO, Unionen och Svenskt Näringsliv har enats om ett avtal för etableringsjobb – en åtgärd som tar sikte på de omkring 100 000 individer som varit utan ett jobb i minst två år, samt mängder av nyanlända svenskar som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden.
– Nu har vi en modell som vi tycker är bra ihop. Vi tror på det här, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
Som längst blir det möjligt att gå på ett etableringsjobb i två år. Sen ska jobbet i normalfallet övergå i en tillsvidareanställning. Tanken är att staten ska vara med på vagnen och stå för ungefär halva lönekostnaden. Den andra halvan betalar arbetsgivaren så att lönen landar på respektive kollektivavtals lägsta nivå.
Regeringen måste med
Regeringen är i grunden positiv, men det kan behövas mer pengar.
– Jag tror det här kan vara en viktig del för att koma till rätta med den enorma långtidsarbetslösheten, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L).
Han ska nu fundera över om det exempelvis budgetmässigt behöver skruvas på några kranar.
– Vi får ta fram våra räknestickor, säger Pehrson.
Pengarna som regeringen hittills avsatt i budgeten kan vara för snålt tilltaget, runt 500 miljoner kronor nästa år, tror Mattias Dahl. Det kommer, enligt honom, inte att räcka till de 10 000 etableringsjobb som regeringen målat upp i sina kalkyler.
Själva vågar varken Svenskt Näringsliv, Unionen eller LO gissa på hur många sådana jobb som kan skapas, men att varje individ som kan hjälpas ur långtidsarbetslöshet är en vinst, som Torbjörn Johansson uttrycker det.
Tagit för lång tid
Redan i efterdyningarna av den stora flyktingvågen 2015 tog fack och arbetsgivare fram ett principavtal om etableringsjobb. Sen har frågan fastnat hos politikerna, enligt fack och arbetsgivare.
– Vi känner att det här har tagit för lång tid. Det politiska läget har varit svårt under de här åren, säger Mattias Dahl.
Det har också varit svårt rent administrativt att få det här på plats, poängterar Martin Wästfelt.
– Det är många regelverk som ska samverka, säger han.
Etableringsjobben riktar sig framför allt till de många nyanlända. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt hoppas också att flyktingar från Ukraina ska kunna komma ifråga.
– SFI (Svenska för invandrare) blir en viktig del i det här, säger han.
Nu är det upp till LO:s förbund att anta förslaget. En enig LO-styrelse står bakom, men det är inte samma sak som att de enskilda förbunden kommer att ställa sig bakom.
– Men flertalet förbund tycker det här är bra, säger Torbjörn Johansson.
Fakta: Så funkar det
Etableringsjobb är tvååriga och kan liknas vid en slags provanställning. Som huvudregel ska jobbet sedan leda till en tillsvidareanställning på heltid där den etableringsanställde arbetat.
Grovt räknat delar arbetsgivaren och staten på lönekostnaden som kommer att ligga på respektive kollektivavtals miniminivå.
För att som individ komma ifråga för ett etableringsjobb gäller att man varit långtidsarbetslös minst 24 månader och/eller vara nyanländ och varit i Sverige upp till tre år.
Det är Arbetsförmedlingen som har myndighetsansvaret och bestämmer vilka individer som har rätt till etableringsjobb.
Försäkringskassan ska betala den statliga delen av lönen till individen.
Avtalet gäller från 1 januari 2023.
Innan avtalet kan gå skarpt måste regeringen skruva på den förordning som antogs i våras, utifrån de förändringar som parterna gjort i det slutgiltiga avtalet.