Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Snorre Storset (mitten), chef för Nordeas förmögenhetsavdelning, och till höger vd Casper von Koskull. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Panamaläckan: Nordea tillät anonymt ägande

Nordea har låtit kunder ha en kontroversiell form av anonyma ägarbrev som medför en hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Sådana så kallade innehavaraktier är olagliga i många länder.

Nordea tillät ägandeformen så sent som 2016, visar de nya uppgifter som läckt från den skandalomsusade juristbyrån Mossack Fonseca med huvudkontor i skatteparadiset Panama.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Innehavaraktier innebär att den som fysiskt har ägandebeviset står som icke namngiven ägare av ett företag. EU och OECD anser att innehavaraktier inte ska tillåtas eftersom de kan möjliggöra penningtvätt och försvåra informationsutbyte mellan länder om verkliga ägare.

I det första avslöjandet om Panamaläckan våren 2016 rapporterade SVT:s Uppdrag granskning att Nordea ville hålla en isländsk utpekad vapenhandlare hemlig till och med inför Mossack Fonseca. Nordea motiverade det med att hans företag hade innehavaraktier.

Kunder övergavs

Nu visar dokument i den nya läckan att Nordeas kontor i Luxemburg förvarade innehavaraktier åt fler kunder, rapporterar SVT.

Efter läckan började Nordea städa upp. Alla konton med koppling till Mossack Fonseca avvecklades, liksom hanteringen av innehavaraktier, enligt Snorre Storset, chef för Nordeas förmögenhetsförvaltning.

- Vi erbjuder inte strukturer med innehavaraktier längre, säger Nordea-chefen till SVT, utan att svara på varför banken gjorde det tidigare.

Endast ett "begränsat antal" Nordea-kunder hade innehavaraktier, hävdar han.

Korrespondens hos Mossack Fonseca i den nya läckan visar också hur Nordea-kunder lämnades vid för våg i det kaos som då uppstod. De ombads i stället kontakta juristbyrån direkt.

"VAD ÄR PROBLEMET?"

”Ni skriver i ert mejl att ni har svårt att komma i kontakt med Nordea. Det verkar som att vi har samma problem. De får inte tala med oss längre”, skrev en anställd på Mossack Fonsecas kontor i Luxemburg i juni 2016 till en kontaktperson för en Nordea-kund. Mellanhanden hade i april meddelat att han vill flytta sin klients brevlådeföretag till en ny administratör på Cypern efter avslöjandena om Panamadokumenten.

En affärsman i Uppsala upprördes i sin tur över att inte få besked från Mossack Fonseca i ett brådskande ärende och skrev: "NÄR FÅR JAG ETT ADEKVAT SVAR?". Fyra dagar återkom han och frågade: "VAD ÄR PROBLEMET?"

Snorre Storset beklagar att kunder övergavs men försvarar i en intervju med norska Aftenposten bankens beslut att avbryta kontakten med skandalbyrån:

- Vi måste dra en linje i sanden. Nordea har ett ansvar att se till att banken inte används som en plattform för eventuell skatteflykt eller annan olaglig verksamhet.