Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Stora Saluhallen i Göteborg. Här fanns det ägg att få.

Påskborden nära bli utan ägg

Hönorna har blivit gladare, de kan sitta på pinnen igen. Men äggproducenternas renovering av hönshusen har kostat på. Nu vill de ha betalt och kunderna får stå för kalaset.
Inför påsken, den största äggätarhelgen av alla, fanns ett reellt hot om bojkott av äggleveranser till svenska matbutiker. Producenterna hade kontaktat utländska köpare men drog tillbaka affärerna i sista stund. Då hade diskussioner med handeln lett fram till ett löfte om högre äggpriser.
- Ägg är billiga, de kostar cirka en krona och femtio öre, säger Camilla Sandenskog, vd för branschorganisationen Svenska Ägg.
Samtidigt bekräftar hon att det blir kunderna som kommer att få stå för handlarnas högre ersättningar till leverantörerna.
- Men vi pratar kanske om 20 öre per ägg, nivåerna är inte klara ännu.
Bakom hotet om en bojkott ligger äggproducenternas ekonomiskt tuffa resa mot att möta kraven på högre levnadsstandard för hönorna. Omkostnaderna för ombyggda hönserier har lett till att betalningen för äggen inte längre täcker producenternas kostnader.
Men, ekonomiska konsekvenser till trots, ingen beklagar egentligen att hönorna fått det bättre. Nu kan de återgå till sitt mest ursprungliga beteende - att sitta på pinnen, något det finns utrymme för med större burar och frigång.
Det mer fria livet för hönorna har fått följder även för arbetet på kläckerierna, där måste kycklingarna nu förberedas på ett annat sätt inför vuxenlivet.
- Tidigare behövde de inte kunna flyga när de kom till hönserierna eftersom livet levdes på marken. Men nu gäller det att kunna ta sig fram flygandes för att få mat och sitta på pinne, säger Camilla Sandenskog.
Svenska Ägg beräknar att svenskarna äter cirka 2 miljarder ägg om året, under påskveckan dubblerar vi det normala veckointaget. Och det är inte bara ägg vi sätter i oss mer av, påskhelgen är en riktig mathelg.
En normalvecka handlar vi mat och alkohol för cirka 3,8 miljarder kronor. Men redan veckan innan påsk stiger siffran till drygt 3,9 miljarder, för att under påskveckan nå 4,6 miljarder. På skärtorsdagen spenderar vi cirka två av de miljarderna - det är en av de viktigaste dagarna för dagligvaruhandeln.
Handelns utredningsinstitut står för beräkningarna av dagligvaruhandeln i påsk. Kalkylen bygger på prognosen att höjd köpkraft ökar den totala detaljhandeln från förra årets 496 miljarder kronor till 521 miljarder i år.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.