Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"När vi tar våra danssteg runt den lövade stången, sjunger våra snapsvisor och bara måste äta jordgubbar, just den här dagen, deltar vi alla i skapandet av midsommar", skriver Eva Ossiansson. Bild: Pontus Lundahl/TT

På 1300-talet firades midsommar på kyrkogårdar

Små grodorna, små grodorna är lustiga att se… Frågan är vilka som är lustigast att se? De där grodorna eller när vi försöker hoppa runt en underlig stång, som är en fallossymbol, med sillstinna och potatisfyllda magar? För vem har egentligen kommit på den här underliga idén? Dessutom sover vi med blommor under huvudkudden för att uppnå kärlek, trots att många har pollenallergi eller tillgång till dejtingappar. Galet eller helt självklart?

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Midsommar är på g. Ni vet den där långa och ljusa magiska dagen när vi med glädje firar ljuset, sjunger dansvisor och hoppas på en fantastisk sommar. Och oavsett väder försöker vi sitta utomhus även om temperaturen på midsommar kan vara densamma som på julafton. Kall och blåsig eller helt underbar med sol och ljumma vindar. Inte tänker vi väl så mycket på att vi tillsammans allihop faktiskt bygger upp myten kring midsommar med alla dess ingredienser och ritualer.

Allting vi gör och äter under den här dagen utgör viktiga symboler för vår gemensamma ikoniska nationella högtid som midsommar är. När vi tar våra danssteg runt den lövade stången, sjunger våra snapsvisor och bara måste äta jordgubbar, just den här dagen, deltar vi alla i skapandet av midsommar. Vi är vad forskarna Joseph Scarpaci m.fl. (2018) skulle kalla det för ”cultural participants”. Vi boostar myten kring allt vad midsommar står för, hur roligt vi skall ha det och bidrar till dess popularitet och ställning. Vi bygger storyn kring fenomenet midsommar med alla dess värden. Resultatet blir ett nationellt varumärke som hålls vid liv genom alla våra symboliska handlingar menar de.

På 1300-talet gick det vilt till

Enligt forskaren Douglas Holt (2004) är det just myterna som kan förena olika motsättningar. När vi konsumerar och deltar i myten bidrar vi till att bygga ett högt symboliskt värde där själva midsommarfirandet med alla dess tillbehör blir värdefulla för oss och något vi vill vara en del av. Men, folkets midsommarvarumärke har historiskt utsatts för både varumärkessamarbeten och försök till att förändra vad midsommar som varumärke står för, liksom hur vi skall fira högtiden.

På 1300-talet gick det nämligen rätt vilt till och då firades det midsommar med sång, spex och skrål på bland annat kyrkogårdar, med visor som inte bara handlade om små grodor. Ärkebiskopen Johannes i Lund tyckte att den här typen av vilda midsommarvakor med fula visor borde stävjas och förbjöd år 1425 den här typen av firande. Man kan säga att han försökte sig på en re-lansering av midsommar och bestämde sig för att folket borde fira Johannes döparens dag och hålla sig till den 24 juni, det vill säga han kom att knyta nya symboler till midsommar och förändra dess innehåll. Detta visade sig vara ett lyckat varumärkessamarbete som höll i sig ända fram till 2003, då Johannes döpares dag flyttades till söndagen efter midsommardagen.

Inte lätt att förändra myten

Med tanke på vad vi främst firar runt midsommar kan man fundera över om det var en så god idé att lämna det långa varumärkessamarbetet. Att förändra myten och vad midsommar står för visade sig med andra ord inte vara helt enkelt även om vi numera inte springer runt och festar på kyrkogårdar.

Inte heller kommersiella intressen har vågat sig på att lansera midsommarmust, skumblommor eller påtvingat oss midsommarmonsterkläder och godis i överflöd. Tänk vad underbart att vi fortfarande kan njuta av vår egen folkliga högtid med naturliga medel som den sista icke-kommersiella utposten. Som blommor från dikeskanten och björkris. Och okomplicerad mat som sill, gräddfil, gräslök, färskpotatis och jordgubbar. Att få göra något trevligt tillsammans över generationsgränserna, där såväl gammal som ung hoppar som grodor eller leker de mest konstiga lekar.

För midsommar som högtid skapar vi tillsammans. Vi bidrar till myten om den varma soliga dagen oavsett dess verkliga väder med hopp om att den kommande sommaren kommer att bli den bästa någonsin. För visst skall den bli det. Njut nu av att skapa en fin midsommar ihop med allt vad det innebär och ha en underbar sommar.

Eva Ossiansson är ekonomidoktor på Handelshögskolan, Göteborgs universitet.