Sommaren 2014 noterade Sofia B Olsson, kock på restaurangen Vrå, att havet på Västkusten var fullt av ostron. De var stora och skrovliga, och hon läste att arten var invasiv.
– Det hade man ju hört om, de invasiva japanska ostronen. Men jag tyckte de påminde väldigt mycket om de franska ostron vi importerade till restaurangen, säger hon.
Det stämde. Sedan långt tidigare växer skandinaviska ostron – Ostrea Edulis – på västkusten. Men varje år importeras flera hundra ton franska ostron till Sverige. De är av arten Crassostrea Gigas, och det är precis den art som spridit sig på västkusten under 2000-talet och som betraktas som invasiv.
Sofia B Olsson ville veta mer.
LÄS MER:Marcus Samuelsson om skandalsoppan: ”Ibland måste man lyssna”
LÄS MER:I en smutsig mångmiljardindustri – han vill göra chokladen till en ren lyx
Bland det nyttigaste man kan äta
Hon fick kontakt med ostronfiskaren Lotta Klemming som bjöd in till en ostronsafari för hela personalstyrkan på Vrå. Tillsammans inledde de två ett samarbete. Vrå började servera ”Gigas”, som Sofia B Olsson kallar dem. Hon reste bland annat till Almedalsveckan och talade sig varm för arten. Målet var att få flera att våga äta dem, och att förändra bilden av dem.
– Det tycker jag att vi har lyckats med. Bilden av de här ostronen har vänt – från invasivt skräp till en delikatess, säger hon.
Oavsett om man tycker om ostron eller inte, så finns det stora fördelar med att äta dem. Forskaren Friederike Ziegler på forskningsinstitutet RISE är specialiserad på sjömat. För ett par år sedan var hon med och tog fram en lista över de arter av fisk och skaldjur som både är bra för kroppen och miljön. Ostron var den art som hade allra högst näringsinnehåll, till och med högre än sill och makrill som är kända för sitt höga innehåll av bland annat omega 3-fettsyror.
– Ostron är så näringsrika att vi forskare blev förvånade. De innehåller höga värden av vitamin B12 och flera olika mineraler, inte minst järn, samt värdefulla fettsyror, trots att ostron är ganska magra. Ändå är ostron inte direkt känt som ”hälsomat”, säger Friederike Ziegler.
Vardagsmat i USA
Att ostron också är klimatvänliga beror främst på att de inte behöver något foder. När de äter plankton som passerar förbi så tar de dessutom upp både kväve, fosfor och koldioxid ur havet. Som jämförelse kan man nämna odlad lax, där närmare 90 procent av klimatavtrycket kommer från foderproduktionen.
– Dessutom är de så näringsrika att vi forskare blev förvånade. De innehåller höga värden av vitamin B12 och olika mineraler, samt vissa fettsyror, trots att ostron är ganska magra, säger Friederike Ziegler.
Men denna nyttiga, klimatvänliga råvara är ganska få förunnad. Det finns en ostronnäring i Sverige i dag, men den är ganska liten.
– Den är ingenting jämfört med i till exempel USA. På en del ställen på amerikanska östkusten är ostron vardagsmat, säger Sofia B Olsson.
Krävs tillstånd för att plocka
Friederike Ziegler delar hennes bild:
– Där finns det också en marknad för ostronprodukter, till exempel färska ostron utan skal i lag som man kan använda i en soppa, risotto eller pastarätt. Jag tror det krävs att man gör sådana produkter, även frysta, för att fler ska äta ostron. Att stå och öppna ostron är ganska jobbigt, säger hon.
Trots att de invasiva ostronen numera växer frodigt längs nästan hela Västkusten är det generellt inte fritt för allmänheten att plocka dem. Inom 200 meter från land krävs fiskerättsinnehavarens tillstånd. Det är oftast fastighetsägaren som äger fiskerätten.
– Det beror på fiskelagen, som förbjuder fiske av ostron utan fiskerättsinnehavarens tillstånd. Syftet med bestämmelsen var att skydda det skandinaviska ostronet, men eftersom det bara står ”ostron” i lagen gäller den även japanska ostron, säger Martin Rydgren, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Frågan om lagstiftningen ska släppa de japanska ostronen fria har diskuterats i ett decennium. 2020 presenterades den statliga offentliga utredningen Havet och människan, och i den föreslår Miljödepartementet att japanska ostron inte längre ska omfattas av fiskelagen. I stället föreslår departementet att lagen skrivs om så att det bara är de skandinaviska ostronen som skyddas. Just nu bereds frågan inom Regeringskansliet, så det är oklart när eller om det kommer bli någon lagändring.
Viktigt att tänka på säkerheten
Kocken Sofia B Olsson ser positivt på en uppdatering av fiskelagen, men vill samtidigt uppmana människor att vara försiktiga med egenplockade ostron.
– Jag skulle vilja se att tjänsten ”Fröken mussla” återinfördes på västkusten om det beslöts att gigas skulle ingå i allemansrätten, säger hon.
Friederike Zieglers åsikt är att man behöver fundera över hur ostronen ska hanteras framöver.
– Nu har vi fått in det här ostronet i mängder och det ställer till problem både för oss och för marina arter. Frågan är hur vi ska förhålla oss till det faktum att det är här: Ska vi försöka stoppa ostronet? Går det ens? Eller ska vi utnyttja det faktum att de finns här?
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
