Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Oroande kris i Europa

Dåligt politiskt ledarskap förvärrar krisen i Europa, tycker EU-kommissionären Cecilia Malmström. Hon är orolig över vad som händer med en kontinent allt mer präglad av extremism, populism och social oro.

- Ja, jag är alltså kommissionär för något som kallas "home affairs". Det låter ungefär som om jag hade en inredningsbutik och ibland önskar jag att jag hade det. Tänk vad skönt att bara behöva fundera över kuddar och sånt.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En avspänd Cecilia Malmström får omedelbart publiken att skratta. Hon är på hemmaplan i Göteborg, denna förmiddag föreläser hon för ett tjugotal ivrigt lyssnande honorärkonsuler, under kristallkronorna i det pampiga ordenshuset Wänskapsbröderna.

Men så vänskapligt sinnade åhörare möter hon inte varje dag. Just nu har den svenska kommissionären några av EU:s mest kontroversiella frågor på sitt bord: den nya gemensamma asylpolitiken, Schengens öppna gränser, brottsbekämpningen och datalagringsdirektivet.

Den ekonomiska krisen, med åtföljande populism och främlingsfientlighet, gör hennes jobb allt svårare, säger Cecilia Malmström när hon intervjuas av GP.

På vilket sätt påverkar krisen ditt arbete?

- Jag är ganska orolig för de sociala konsekvenserna och för den våg av populism som vi ser nu, man hittar enkla lösningar och syndabockar. Aldrig någonsin i Europas historia efter 1945 har det suttit så många främlingsfientliga partier i parlamentariska församlingar och det påverkar väldigt mycket den politiska debatten.

- Det skapas lätt en stämning som förvärrar krisen, i synnerhet i kombination med svagt politiskt ledarskap.

Vad menar du med svagt politiskt ledarskap?

- På det område jag jobbar med märks ju de populistiska partierna väldigt mycket. De är i minoritet, men det farliga är när center-högerpartier anammar deras retorik och gör den till sin. Vilket är vad vi ser – vi har sett det i Tyskland, i Frankrike, i Storbritannien och nu i Ungern. Men i svåra tider måste man våga stå upp för de grundläggande värderingar vi har i Europa. Om inte politikerna gör det, vilka ska då göra det?

- Jag har ju varit kommissionär i lite drygt två år och bara under den tiden har det blivit mycket svårare att förhandla med olika länder om lagar och förslag. Medlemsländerna har en annan retorik än för några år sedan, numera är det svårt att hitta folk som står upp för en liberal human flykting- och asylpolitik och ett öppet Europa.

Märks bristande ledarskap även på fler områden?

- Jo, hade jag sysslat med klimatfrågan hade jag nog tyckt att det varit dåligt politiskt ledarskap på det området också. Grön tillväxt är ju till exempel helt borta från agendan, där har Europa tyvärr tappat mycket av det ledarskap vi hade för ett par år sedan.


Flera medlemsländer har velat återinföra gränskontroller för att motverka internationell brottslighet, måste man inte begränsa den fria rörligheten?

- I populismens fotspår dyker sådana förslag upp, men vi motverkar det med alla medel, för det vore varken en önskvärd eller proportionerlig åtgärd. Vi har vunnit så mycket på den fria rörligheten, att man kan resa utan pass från Lappland till Malta, och det är viktigt för handeln. Då får man i stället utveckla det polisiära arbetet och hitta nya sätt att jaga brottslingar, de är ändå väldigt bra på att förfalska pass och så.

EU har ju beslutat införa en gemensam asylpolitik i år. Är det fortfarande realistiskt?

- Ja, det är inte kört faktiskt. Det är några svåra knäckfrågor kvar, men jag tror att det ska kunna hålla.

Frivilligorganisationer är samtidigt oroliga att det samhällsklimat du nyss beskrivit ska betyda en ny asylpolitik som försämrar flyktingars rättigheter?

- Ja, en del av de förslag som hörts i debatten är snarare att sänka kraven och det är ju helt otänkbart för oss att gå med på. Hela poängen är ju i stället att det ska bli en högre skyddsnivå, att vi ska ta hänsyn till alla internationella konventioner och att vi ska leva upp till de domstolsfall som finns. I teorin är det också något alla är överens om men det är svårt att förhandla.

Förföljelsen ökar ju gentemot EU:s egna medborgare, framför allt romer. Ändå är det inte möjligt att söka asyl i något annat EU-land, hur stämmer egentligen det med FN:s flyktingkonvention?

- Formellt ska man inte kunna söka asyl från EU, det ska inte behövas eftersom det ska vara demokratier. Samtidigt är den största gruppen asylsökande i Kanada nu européer. Det är romer från exempelvis Slovakien och Ungern. Situationen för dem är jättebekymmersam. Men nu har vi för första gången tvingat alla länder att ta fram handlingsplaner för hur man ska integrera romer, med mätbara mål för boende, skola, hälsa, jobb.

Bör man ha mer kontroll av hur länder som redan är med i EU respekterar de mänskliga rättigheterna?

- Ja, det är ju ett problem som blivit påtagligt nu. Vi har en bra politik för MR externt, i juni kommer ett dokument för hur det ska förstärkas, och vi har ganska bra möjligheter att kontrollera kandidatländer. Men för att vara trovärdiga i det måste vi också verkligen granska oss själva och ta itu med problemen.

Du var ju pådrivande för ett svenskt deltagande i EMU. Men med facit i hand – var euron en bra idé?

- Ja, det var den, det är ju inte euron som är i kris. Det är en skuldkris, en kris för de offentliga finanserna och en kris för att medlemsländerna inte gjort det de åtagit sig att göra.

Hur sannolikt är det att euron inte överlever?

- Jag tror att euron överlever för att alternativet är så otroligt mycket värre. Det skulle kunna bryta upp hela EU-samarbetet, det skulle kasta in länderna i jättestora ekonomiska svårigheter, det skulle leda till ytterligare protektionism och nationalism.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.