Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Barnbidraget fyller 70 i år. Arkivbild.

Omdebatterad långvägare fyller 70

Höjas eller sänkas? Till alla eller bara för de som verkligen behöver? När barnbidraget i år fyller 70 står det klart att det stundtals hårt omdebatterade bidraget stigit med 200 procent sedan införandet.

- Barnbidraget tillkom för att underlätta försörjningsbördan för barnfamiljer, det har varit tanken under alla år, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

Det allmänna barnbidraget infördes 1948. Innan dess hade det under tio års tid funnits som behovsprövat.

Ökat bidrag

1948, när det allmänna bidraget infördes, låg det på 65 kronor per kvartal, ungefär 22 kronor i månaden, vilket i dagens penningvärde motsvarar 413 kronor.

Just nu är barnbidraget 1 250 kronor i månaden – det har således höjts med strax över 200 procent under de 70 år det funnits.

- Kostnaden för att ha barn har förvisso också ökat, säger Arques.

Enligt Swedbanks beräkningar kostar ett barn ungefär 115 000 kronor det första levnadsåret medan en tioåring kostar 71 000 kronor. Upp till att barnet fyller 19 år beräknas de totala utgifterna till 1,4 miljoner kronor.

Banken säger också att barnbidraget 1971 täckte 35 procent av nödvändiga löpande utgifter för barnet och nu är den siffran 42 procent.

- Bidraget har stärkts för hushåll med små marginaler och det är ett välkommet tillskott, säger Arturo Arques.

Omdebatterat bidrag

När Försäkringskassan för tio år sedan uppmärksammade det man då kallade ”en pigg 60-åring” konstaterades att bidraget med jämna mellanrum varit föremål för hård debatt.

En återkommande diskussion har varit om bidraget ska vara behovsprövat eller inte.

- Frågan har varit om det är fört dyrt som ett allmänt bidrag. Men också om det är rättvist att det går lika mycket pengar till rika barn som till barn som kanske är i större behov, säger Ann-Zofie Duvander, professor vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet och expert på familjepolitik.

Argumentet för att ha det kvar som ett allmänt bidrag är, enligt Duvander, att det spar administration samt att det lyfter hela gruppen barnfamiljer ekonomiskt.

Även den övre åldersgränsen, som alltid varit 16 år, har diskuterats.

- Sedan 1948 har det ändrats dramatiskt när människor börjar jobba och blir självförsörjande. I dag går den absoluta majoriteten i skola till minst 18-årsdagen, säger Duvander.

Delat bidrag

- Den tredje viktiga debatten om barnbidraget handlar om vem det ska gå till. När det infördes 1948 var det lite revolutionerande att det gick till mamman och inte till pappan som då ofta sågs som familjens huvudförsörjare, säger Duvander.

Men sedan 2014 går det till båda föräldrarna.

- Det tidigare motståndet mot att dela barnbidraget mellan föräldrarna har byggt på en farhåga att pappor i alla fall inte kommer att använda barnbidraget till barnen, säger Duvander.

Även nivån på bidraget har diskuterats – och ibland mer än så. Den 1 januari 1996 sänktes barnbidraget från 750 till 640 kronor i månaden som en del i den så kallade saneringen av statsfinanserna. Bidraget återställdes två år senare.

- Hushåll med barn fick betala för den ganska dramatiska ekonomiska kris som Sverige var i då, säger Ann-Zofie Duvander.

(Fotnot: I beloppen för vad barn kostar ingår exempelvis mat, kläder, barnomsorg, utebliven inkomst vid föräldraledighet och vab, merkostnad för större bostad mm, enligt Swedbanks beräkningar.)