Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Riksbankens chef Stefan Ingves håller pressträff med anledning av räntebeskedet. Riksbanken höjer reporäntan från 0,50 procent till 0,25 procent, Bild: Thommy Tengborg/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Olika besked och signaler haglade på finansmarknaderna"

Höjda räntor och pensioner, och stärkt krona. Fallande börs och bostadspriser. Under torsdagen närmast haglade olika besked och signaler på finansmarknaderna.

Dagens stora tilldragelse var att Riksbanken ändrade reporäntan efter 16 händelselösa räntebesked. Förändringen, från minus 0,5 procent till minus 0,25, var visserligen inte särskilt stor och räntan ligger trots allt kvar på minus, vilket i sig egentligen är en större händelse, även om det nu sett ut så ett bra tag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den här gången var frågan snarast om höjningen skulle komma på torsdagen eller i februari. Med tanke på hur en hel del makrostatistik utvecklar sig blir slutsatsen att Riksbanken hellre tog beslutet redan i år, i stället för att vänta. Tajmingen har redan tidigare varit ifrågasatt, och höjningen kommer tillsammans med flera signaler om att lågkonjunkturen närmar sig.

En omedelbar effekt blev att kronan förstärktes. Kronan har länge legat på en nivå som varit besvärande låg för i stort sett alla utom exportindustrin. För privatpersoner som inte bara rör sig inom landets gränser och inte köper importerade varor, samt investerar tungt i utländska aktiefonder, så har det till stora delar varit ett gissel.

Räntorna rör sig uppåt

För alla med bolån var Riksbankens besked ännu ett bevis på att räntorna rör sig uppåt, om än i väldigt maklig takt. För den som har kontroll över sin finansiella situation är det väntat att räntorna går i den här riktningen, fortsatta sänkningar är inte rimligt. Men även mindre höjningar av räntan kan märkas hos en del optimistiska låntagare.

Framför allt kommer beskedet i en tid när bostadspriserna redan skakat till rejält. Färsk statistik visar att Sverige inte har upplevt en lika lång period av negativ utveckling på bostadsmarknaden sedan finanskrisen 2008, och Riksbanken varnar i sin penningpolitiska rapport på torsdagen för att den svenska bostadsmarknaden är inne i en svag fas och att utvecklingen framöver är osäker.

Börserna tappade i hela världen

Stockholmsbörsen inledde också svagt på torsdagen. Det hade dock mindre med den svenska räntehöjningen att göra, även om höjda räntor kan vara negativt för börsen. Men amerikanska Federal Reserve, som ligger långt före Riksbanken när det gäller att höja, slog till igen på onsdagskvällen vilket fick börserna att tappa över hela världen. Och precis som när det gäller bostadspriserna så kommer det i ett läge där värderingarna redan gått ned kraftigt under en tid, och nervositeten ökat rejält. Det gäller såväl i USA och på andra håll i världen som på Stockholmsbörsen. Läget just nu är snarast att det krävs klart positiva nyheter för en uppgång, medan det inte krävs mycket negativa nyheter för en nedgång.

På torsdagen kom också beskedet om pensionerna för nästa år. Genom att brytpunkten för statlig inkomstskatt ändras så är vinnarna 2019 de som har högst pension. Sammantaget blir det dock lite bättre för alla pensionärer.

Det kan också behövas. Pensionshöjningarna är tämligen blygsamma för många i förhållande till ifall det blir fortsatt skakigt på börs- och bostadsmarknaderna, och bankkontona kommer även nästa år att ge väldigt mager avkastning.

Men många pensionärer har redan tvingats lära sig den hårda vägen att anpassa utgifterna till inkomsterna. Som det ser ut nu lär än fler tvingas sätta sig i den skolbänken under nästa år.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.