Beslutet att köpa det amerikanska luftvärnssystemet togs i augusti förra året. Kostnaden för inköpet av robotar och radar beräknades då till 12,1 miljarder.
Men enligt rapporten från Försvarets materielverk kan kostnaden bli betydligt högre på grund av underhåll och uppdateringar.
- Livscykelkostnaden, det vill säga kostnaden för att ha ett system under hela dess användning, kommer att bli betydligt högre än 12 miljarder. Enligt brittiska och amerikanska erfarenheter utgör anskaffningen ofta en tredjedel till en fjärdedel av den totala kostnaden, säger Martin Lundmark, forskare vid Försvarshögskolan till Ekot.
Totalkostnaden kan alltså bli mellan 30 och 40 miljarder.
Den första leveransen väntas 2021. Först fyra år senare väntas det kunna användas skarpt.
Investeringen beskrivs som en av de största av försvarsmateriel som gjorts i Sverige och innebär ett närmande till flera Natoländer som använder samma system.
Fakta: Patriot och Sveriges luftvärn
Det amerikanska Patriot är utvecklat av Raytheon och används i försvarssyfte mot angrepp från luften. Robotarna har en räckvidd på 70 kilometer och kan gå över 23 kilometers höjd. Kostnaden för luftvärnssystemet bedöms vara 12 miljarder kronor för avfyrningsramper och ledningscentral för en bataljon.
1996 hade Sverige 22 luftvärnsbataljoner. I dag finns två, båda baserade vid Luftvärnsregementet i Halmstad.
Sverige använder i dag robotsystem 70, som är ett lätt system för korta distanser, som håller på att ersättas av bandvagnsmonterade robot 98 (Iris-T, som också används på Gripenplan).
Robotsystem 97, för längre distanser, utvecklades av amerikanska Raytheon som introducerades på 1960-talet. Det har uppgraderats flera gånger sedan dess. Räckvidden är 40 kilometer och roboten är nästan fem meter lång.
Källa: Försvarsmakten