Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Problemet är att om det fungerar när du testar det i ett projekt så är det inte ens rimligt att det ska fungera i en helt annan kontext", säger forskaren Mats Fred. Arkivbild.

Oanade effekter av alla projekt

Vi vill ha innovation, kreativitet och tänkande utanför boxen. Lösningen: Att starta ett projekt. Men med projektvurmen inom den offentliga sektorn kommer bieffekter som ingen riktigt tänkt på, anser forskaren Mats Fred vid Malmö universitet.

- Risken är att allting blir konkurrensutsatt och kortsiktigt. Fokus blir kortsiktiga resultat, snarare än någon långsiktig idé om vart samhället är på väg, och man börjar om hela tiden, säger Mats Fred, som skrivit en avhandling om projektifiering.

Innan han började forska jobbade han i åtta år med utvärdering av projekt.

- Då märkte jag ganska fort att projekten verkade återkomma och att projekt verkade bli projekt igen. Jag var runt mycket i Skåne och resten av landet och stötte på samma människor – det verkade vara en liten projektvärld.

Svårt att omsätta

Han tycker att det är slående hur dålig offentlig sektor är på att dra nytta av utvärderingar av tidigare projekt. Ett problem som ofta tas upp i utvärderingar är att de idéer som testats i projektform har svårt att sedan omsättas i verklig förändring i den ordinarie verksamheten.

- När man tittar lite närmare på utvärderingarna av stora projekt som Storstadssatsningen, Blommanpengarna eller EU:s urbansatsning, så säger de lite krasst att det här ledde inte till någonting. Det kan leda till en hel del på individuell nivå, men ingenting på organisatorisk eller strukturell nivå, säger Mats Fred.

Och egentligen är det inte så konstigt, anser han. Just för att projekten ska vara innovativa och annorlunda än ordinarie verksamhet blir det svårt att tillämpa resultaten i ordinarie verksamhet.

- Problemet är att om det fungerar när du testar det i ett projekt så är det inte ens rimligt att det ska fungera i en helt annan kontext, när du ska trycka ner det i permanent verksamhet.

Inbyggd motsättning

En annan inbyggd motsättning med projektformen är idén om att den ska minska byråkratin. De som jobbar med projekten förväntas vara flexibla, jobba annorlunda, söka egna projektpengar och vara väldigt kreativa. Men i stället leder projektformen till en annan slags byråkrati, hävdar han.

- Byråkratin använder ofta projekt för att bli av med byråkratin, men i praktiken använder man projekten för att styra upp, få kontroll och för att få veta hur man ska göra. Så det handlar ju snarare om att byråkratisera egentligen, säger Mats Fred.

TT: Hur borde man göra i stället?

- Det där är jättesvårt och det skulle krävas en helt annan avhandling för att svara på det. Men när det gäller sociala investeringar till exempel, så borde man försöka hitta ett sätt att investera i befintliga strukturer i stället för i projekt.

Mats Freds har i sin forskning följt kommunala tjänstemän, politiker och konsulter under fem år. Avhandlingen är skriven vid Lunds universitet.