Regeringen vill öka exporten, särskilt till länder utanför EU. Av 26 länder som betecknas som särskilt prioriterade är bara två EU-länder. I år satsar regeringen 20 miljoner extra för att ta vara på nyanländas internationella kontakter.
–Forskning visar att människor som kommit ganska nyligen har ett väletablerat kontaktnät hemmavid och kan fungera som dörröppnare för företag som vill växa på nya marknader. Jag tror inte att vi har utnyttjat det här fullt ut, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg till GP.
Satsningen välkomnas av Västsvenska handelskammaren som ser en stor potential hos utrikesfödda svenskar, bland annat på grund av språkkunskaper och kännedom om andra länders kulturer.
–Vi ser till viss del att företag tar tillbaka produktion från exempelvis Kina. Några orsaker är höjda lönenivåer och kommunikationsproblem, säger Jesper Öhrn, projektledare för internationella affärskontakter vid Västsvenska handelskammaren.
I slutet av september lanserade regeringen sin exportstrategi. Den är nationell, så några speciella satsningar på Västsverige finns inte. Totalt handlar det om 800 miljoner kronor som under fem år ska öka exporten.
–Med det tryck vi ser i Västra Götaland och rent generellt i industrin hoppas vi att det också syns i exportsiffrorna, säger Mikael Damberg.
Däremot kan västsvenska företag få hjälp att ro i hamn enskilda större affärer, men generellt sett ska exportstrategin stötta små- och medelstora företag.
–Stora företag kan behöva hjälp med politiska kontakter på högsta nivå, annars klarar de sig på egen hand. Men andelen små och medelstora företag som går på export är för låg i dag. Underleverantörer uppfyller redan kraven och skulle kunna leverera internationellt, säger Mikael Damberg.
Västsvenska handelskammaren varnar dock för att lägga alltför mycket fokus bara på tillväxtmarknaderna. Exempelvis exporterar Sverige tre-fyra gånger så mycket till Norge som till hela Afrika.
–Närmarknaden är viktigast som det ser ut nu. Vi ska absolut satsa på tillväxtmarknaderna också, men vi måste nyansera bilden, säger Jesper Öhrn.
När exalterade mindre företag kommer till honom för att direkt börja exportera till marknader utanför EU måste de ibland bromsas.
–Vi brukar backa ett par steg och fråga om de inte ska exportera till ett närliggande land först. Det är bra att ha erfarenhet av export till närmarknaden och inte bege sig ut på en gång, menar Jesper Öhrn.
Inför intervjun med Mikael Damberg har regeringen tagit fram ”exklusiv” statistik för GP. Fram till i går hade ministrarna gjort 129 utlandsresor till 44 olika länder i affärsfrämjande syfte.
–Mer än var tredje dag har det skett en främjarresa med statsråd som draglok, berättar Mikael Damberg.
För knappt en vecka sedan gick två moderater till angrepp mot regeringen på GP:s debattsida. Kritikerna menade att antalet handelsfrämjande resor blivit färre sen den rödgröna regeringen tillträtt, förmodligen på grund av att regeringen inte har en särskilt utsedd handelsminister.
Är det på grund av den kritiken som ni tagit fram dessa siffror?
–Nej. I höstas valde vi att ha 24 handelsministrar i regeringen och att resorna skulle samordnas och planeras centralt. Vi sa då att resorna skulle följas upp årligen, säger Mikael Damberg.
■ I slutet på september presenterade regeringen sin nya exportstrategi som framför allt riktar sig till små- och medelstora företag. Sammanlagt ska 800 miljoner bidra till ökad export under en femårsperiod.
■ Målen är att öka BNP i både absoluta och relativa tal, att öka andelen exporterande företag och att fler investeringar och turister ska lockas till Sverige.
■ För att lyckas med målsättningen har regeringen presenterat ett sjuttiotal insatser inom 22 olika områden. Några insatser är att öka fler ambassader, underlätta finansiering för små företag, få fler direktflygförbindelser till Sverige och kartläggningar av möjliga stöd och handelshinder.
■ Största delen av Sveriges export går till EU, ungefär 70 procent. Men den europeiska marknaden står och stampar. För att öka exporten vill regeringen därför satsa på andra marknader, särskilt tillväxtmarknader. 26 länder har pekats ut som särkilt intressanta.
