Ny yrkesgrupp ska ge barnfamiljer bättre tandvanor

Munhälsan hos svenska barn varierar stort i Sverige – i vissa stadsdelar har hälften av sexåringarna karies. Nu testas ett nytt grepp för att få bukt med problemet: hälsopromotörer ska skapa nya, bättre vanor hos hela familjen.

ANNONS

Tandhälsan varierar stort mellan barn från olika socioekonomiska grupper i Sverige, trots att det i den svenska tandvårdslagen står att målet är god tandvård på lika villkor. Världshälsoorganisationen, WHO, har som mål att 80 procent av alla sexåringar ska vara kariesfria. I vissa områden i Sverige är den siffran bara runt 50 procent och Folkhälsomyndigheten konstaterade i en rapport förra året att insatser behövs för en mer jämlik tandhälsa i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har karies bland sexåringarna börjat öka på senare år och den tredjedel av barnen som redan har sämst tänder är även dem som får allt sämre munhälsa.

ANNONS

Det är ett stort folkhälsoproblem, som även har kopplingar till annan ohälsa – flera av riskfaktorerna för karies är desamma som för och hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och diabetes.

– Munnen är inte bara en del av kroppen, det är dessutom ingången till resten av kroppen. Vi vet att dålig munhälsa har samband med många andra sjukdomar. Dessutom vet vi att de familjer där tandhälsan är som sämst även är dem som får andra problem framöver som andra sjukdomar. Det kan vara en hel ryggsäck med problem och karies är en tidig indikator, säger Katharina Wretlind, folkhälsostrateg och övertandläkare på Folktandvården i Västra Götaland.

LÄS MER:Tandläkare anmäld: Patienter har akuta besvär dagligen

Ska nå de grupper där problemen är störst

Karies är i dag en av de vanligaste orsakerna till att man söver små barn. Men även om sjukdomen går att behandla så har man mycket att vinna på att i stället förebygga problemen. Därför satsar Folktandvården i Västra Götalandsregionen på att nå de grupper där problemen är som störst. Med hjälp av en ny yrkesgrupp i tandvården, en så kallad hälsopromotör, ska familjer där barnen har karies få extra hjälp. I stället för att barnen bara bokas in på återbesök till tandsköterskan, får familjen besöka en hälsopromotör som ska hjälpa till med att dels se över vilka kostvanor eller andra faktorer som kan ligga bakom kariesproblemen, dels vad man kan göra för att skapa nya, bättre vanor.

ANNONS

– Hälsopromotörerna ska finnas tillgängliga i vardagen och stötta med samtal och förändringsprocesser, säger Katharina Wretlind, projektledare för satsningen.

Fakta: Karies

Karies är världens vanligaste icke-smittsamma sjukdom, och den orsakas av socker.

Enligt WHO uppgår kariesbehandling till 5 – 10 procent av sjukvårdsbudgetarna i världens industriländer, och är i vissa höginkomstländer en av de främsta orsakerna till att barn behandlas under narkos.

Orsaken till fyllningar, rotfyllningar, kronor, broar och implantat eller att man förlorar en tand är från början oftast en kariesskada. Detta innebär att karies dels är kostsamt och att det skapar smärta och minskad livskvalitet för individen.

Karies ger infektioner som leder till ökad antibiotikaanvändning.

Hos små barn är det vanligt att karies leder till sömnstörningar på grund av smärta.

Blir man tvungen att dra ut mjölktänder kan det även leda till problem med de permanenta tänderna, som exempelvis kan bli sneda.

I dag kallas alla föräldrar till Folktandvården när barnet är ett år, och redan där kan tandsköterskan göra en bedömning av riskerna. Eftersom barnen är små är det förebyggande arbetet riktat mot föräldrarna. Stina Bertling är den hälsopromotör som är först ut och driver projektet i stadsdelen Norrby i Borås.

– De barn som tandsköterskan bedömer vara högriskbarn bokas in på ett samtal med mig så snabbt som möjligt. Sedan träffas vi tre till sex gånger, med uppföljningssamtal efter ungefär fyra månader och pratar om matvanor och rutiner för munhygien, berättar hon.

LÄS MER:Forskarens listar sina bästa råd: Så lever du tio år längre

Munhälsa – en fråga om kost och matvanor

Under samtalen ges familjerna individanpassad information om tandhygien och kost, och stöttar familjen i att skaffa nya vanor. Fokus ligger alltid på vad som fungerar bra för familjen i dagsläget och vad man kan göra ännu mer av, för att ge en känsla av att det faktiskt går att byta vanor. Många föräldrar har redan kunskap om vad man ska göra för att få friska tänder, men har kanske inte alltid har handlingsutrymme att följa.

– Det är svårt att säga om problemen beror på kunskapsbrist eller på något annat, det är stora individuella skillnader i livssituation. Det kan finnas många faktorer till att det är svårt, som en sund gränssättning eller andra saker i livet som gör att tandborstning kanske inte ligger högst upp på priolistan, säger Stina Bertling.

ANNONS

Förutom att sköta munhygienen så handlar munnens hälsa till stor del om kost och matvanor. Något som är kopplat till många fler folkhälsosjukdomar än karies. Länge var tobak i topp över riskfaktorer för sjukdomsbörda, men på senare år har tobak och kostfaktorer turats om om förstaplatsen.

– Dålig tandhälsa är en del av ett större folkhälsoproblem, det som är dåligt för våra kroppar är även dåligt för våra tänder. Det finns ett stort utbud av mat som är billig, snabblagad och inte särskilt bra för oss. Och vi lever i ett samhälle där vi lägger mycket ansvar på individen att motstå detta. Men det är en drömvärld att alla klarar av att ta det ansvaret. Det går inte att skuldbelägga någon för att man inte sköter sin hälsa, vi har alla olika livsvillkor men utbudet ser lika ut för alla, säger Stina Bertling.

LÄS MER:Lätt att få jobb i tre av fyra yrken

LÄS MER:Tandläkare avslöjade med påhittade patienter

Fakta: Hälsopromotörer i tandvården

Projektet finansieras av statliga bidrag och pågår 2019–2020.

Från januari i år är det praktiska arbetet igång i stadsdelen Norrby i på Centrumkliniken i Borås.

Hälsopromotören arbetar både på tandkliniken, men även i förskolor, på familjecentral och i andra verksamheter.

Det långsiktiga målet är minskade klyftor i tandhälsa och generell hälsa.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS