Ny tjänst på nätet öppnar staden för fler odlare

För att öka den lokala matproduktionen parar arkitektteamet The Foodprint Lab ihop odlare med tillgänglig odlingsmark i Göteborg. Parkeringar, trista gräsmattor, hustak och andra mellanrum i staden omvandlas till frodiga, gröna ytor.

ANNONS
|

Grönsakerna i det lilla växthusetutanför HSB Living Lab vid Chalmerskämpar mot extremvärmen,men än så länge är det fortfarandemer grönt än gult i odlingslådorna.

– Eftersom det bor studenter härsom ofta försvinner iväg om somrarna,hade nog den här odlingenfallerat om vi inte öppnat upp förandra som bor i närheten att varamed, berättar Jonathan Naraine,som tillsammans med VictoriaBengtsson, Cristina Ramos Caceresoch Suzanna Törnroth ingår iarkitektteamet The Foodprint Lab.

DE KALLAR SIG matsystemdesignersoch till skillnad från andraarkitekter jobbar de med att utformahus och bostadsområdenmed fokus på att underlätta förmatproduktion, först och främsti staden.

– Men det kan lika gärna handlaom storskalig samhällsplanering.Kan man börja planera för odlingredan i detaljplanen? I framtidenskulle vi gärna jobba mer mot tidigaskeden, säger Jonathan Naraine.

ANNONS

Sedan de startade år 2016, harde hjälpt fastighetsägare, kommunenoch andra aktörer att omvandlaoanvända ytor i staden tillodlingar och gröna mötesplatser.Men i början funderade de mycketöver varför det så ofta händer attgröna visioner och ritningar påväxthus och pallkragar fallerar.

– Det måste vara något i genomförandetsom sätter stopp. Så vigick runt till olika arkitektkontoroch fastighetsägare och frågadeklart och tydligt: ”har någon aver ritat in växthus eller odlingari era projekt?” Och då räckte nästanalla upp handen. Men när vifrågade hur många som har settdet genomföras och även att detfortsätter när projektet är slut, såvar det nästan ingen. Då börjadevi inse att det är där i hela den härkedjan som vi kan få en plats, berättarVictoria Bengtsson.

Resultatet blev plattformenGrow Gothenburg som kopplarihop odlare med tillgängligaodlingsytor. Tack vare tjänstenär fastighetsägarna som anlitarThe Foodprint Lab inte längreberoendeav att hyresgästerna skavara villiga att sköta odlingsytor,och man behöver inte ta in underleverantörerför att sköta gräsmattoroch planteringar.

– Det finns väldigt många sombor i lägenhet och vill odla till sigsjälva eller för att sälja. De kan dåskapa stora värden för fastighetsägarensom kan spara in på skötselkostnaderi form av till exempelgräsklippning. Samtidigt somde kan bidra till en trivsammarenärmiljö för de boende. Så plattformenär verkligen en win winlösning,säger Jonathan Naraine.

ANNONS

ETT EXEMPEL PÅ ett samarbetesom har startats via Grow Gothenburgär med fastighetsbolagetHigab, där The Foodprint Labhar identifierat och gestaltat treytor på fastighetsägarens marksom ska göras om till odling. Dethandlar om en stor gräsmatta vidKvibergs marknad, asfaltsytor vidSlakthusområdet och några parkeringsplatservid Musikens hus.

– Under våren har vi matchat dehär odlingsytorna med odlare. Detbästa av allt är att om någon odlingsgruppfaller eller inte har tillräckligtmed medlemmar kan vigenom plattformen hitta nya somvill sköta ytan. Det är en trygghet,berättar Jonathan Naraine.

Men lika viktigt som det är attproducera mer mat lokalt anserFoodprint Lab att det är attskapamötesplatser kring odling ochmatproduktion och att samtidigtge folk en chans att medskapa sinnärmiljö.

– Att engagera invånare i klimatanpassningsprocessenhar blivit enviktig del i vårt arbete. Det är justdet som är så bra med stadsodling,att folk får lära sig att det inte finnsnågon motsättning mellan stadsutvecklingoch matproduktion,vilket många tror. Och om vi skaproducera mat på ett hållbart sättmåste vi förmodligen göra detsmåskaligt i framtiden, oavsettom det är i staden eller på landsbygden, säger Victoria Bengtsson.

Fakta: TheFoodprint Lab

■■ Startade: 2016.

■■ Antal anställda: 4.

■■ Finansiering: Eget kapital,samt en del projektpengarfrån Vinnova och BusinessRegion Göteborg.

Målsättning:Att öka andelen odling i staden,att minska klyftan mellanstad och landsbygd samt attbidra till en mer hållbar matproduktionoch hälsosammarelevnadsmiljöer.

ANNONS