Grönsakerna i det lilla växthuset utanför HSB Living Lab vid Chalmers kämpar mot extremvärmen, men än så länge är det fortfarande mer grönt än gult i odlingslådorna.
– Eftersom det bor studenter här som ofta försvinner iväg om somrarna, hade nog den här odlingen fallerat om vi inte öppnat upp för andra som bor i närheten att vara med, berättar Jonathan Naraine, som tillsammans med Victoria Bengtsson, Cristina Ramos Caceres och Suzanna Törnroth ingår i arkitektteamet The Foodprint Lab.
DE KALLAR SIG matsystemdesigners och till skillnad från andra arkitekter jobbar de med att utforma hus och bostadsområden med fokus på att underlätta för matproduktion, först och främst i staden.
– Men det kan lika gärna handla om storskalig samhällsplanering. Kan man börja planera för odling redan i detaljplanen? I framtiden skulle vi gärna jobba mer mot tidiga skeden, säger Jonathan Naraine.
Sedan de startade år 2016, har de hjälpt fastighetsägare, kommunen och andra aktörer att omvandla oanvända ytor i staden till odlingar och gröna mötesplatser. Men i början funderade de mycket över varför det så ofta händer att gröna visioner och ritningar på växthus och pallkragar fallerar.
– Det måste vara något i genomförandet som sätter stopp. Så vi gick runt till olika arkitektkontor och fastighetsägare och frågade klart och tydligt: ”har någon av er ritat in växthus eller odlingar i era projekt?” Och då räckte nästan alla upp handen. Men när vi frågade hur många som har sett det genomföras och även att det fortsätter när projektet är slut, så var det nästan ingen. Då började vi inse att det är där i hela den här kedjan som vi kan få en plats, berättar Victoria Bengtsson.
Resultatet blev plattformen Grow Gothenburg som kopplar ihop odlare med tillgängliga odlingsytor. Tack vare tjänsten är fastighetsägarna som anlitar The Foodprint Lab inte längre beroende av att hyresgästerna ska vara villiga att sköta odlingsytor, och man behöver inte ta in underleverantörer för att sköta gräsmattor och planteringar.
– Det finns väldigt många som bor i lägenhet och vill odla till sig själva eller för att sälja. De kan då skapa stora värden för fastighetsägaren som kan spara in på skötselkostnader i form av till exempel gräsklippning. Samtidigt som de kan bidra till en trivsammare närmiljö för de boende. Så plattformen är verkligen en win winlösning, säger Jonathan Naraine.
ETT EXEMPEL PÅ ett samarbete som har startats via Grow Gothenburg är med fastighetsbolaget Higab, där The Foodprint Lab har identifierat och gestaltat tre ytor på fastighetsägarens mark som ska göras om till odling. Det handlar om en stor gräsmatta vid Kvibergs marknad, asfaltsytor vid Slakthusområdet och några parkeringsplatser vid Musikens hus.
– Under våren har vi matchat de här odlingsytorna med odlare. Det bästa av allt är att om någon odlingsgrupp faller eller inte har tillräckligt med medlemmar kan vi genom plattformen hitta nya som vill sköta ytan. Det är en trygghet, berättar Jonathan Naraine.
Men lika viktigt som det är att producera mer mat lokalt anser Foodprint Lab att det är att skapa mötesplatser kring odling och matproduktion och att samtidigt ge folk en chans att medskapa sin närmiljö.
– Att engagera invånare i klimatanpassningsprocessen har blivit en viktig del i vårt arbete. Det är just det som är så bra med stadsodling, att folk får lära sig att det inte finns någon motsättning mellan stadsutveckling och matproduktion, vilket många tror. Och om vi ska producera mat på ett hållbart sätt måste vi förmodligen göra det småskaligt i framtiden, oavsett om det är i staden eller på landsbygden, säger Victoria Bengtsson.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.