Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

EU:s förslag om minimilöner har lagts fram av arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit från Luxemburg. Arkivfoto.
EU:s förslag om minimilöner har lagts fram av arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit från Luxemburg. Arkivfoto. Bild: Virginia Mayo/AP/TT

Ny nordisk förlust om minimilöner

EU-parlamentet gör sig redo att börja slutförhandla om minimilöner i EU.
Besvikelsen är stor bland svenska ledamöter efter ännu en förlorad omröstning.

Med röstsiffrorna 443 mot 192 och 58 nedlagda godkände EU-parlamentet under torsdagen den linje som parlamentets arbetsmarknadsutskott slog fast redan för två veckor sedan.

Utmärkt, tycker tyske kristdemokraten Dennis Radtke och nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius, som förhandlat fram utskottets linje.

"Överväldigad av stödet för vår rapport om minimilöner. Vi levererar en bättre framtid för Europas arbetare", skriver Jongerius på Twitter.

"Osäkerhet"

De nordiska ledamöterna är inte lika förtjusta. Samtliga 21 svenskar och 12 av 14 danskar röstade emot på torsdagen. Förslaget har av både fack och näringsliv i de två länderna utpekats som ett hot mot den nordiska lönesättningsmodellen.

– Vår analys är att det ytterst kommer att bli EU-domstolen som avgör våra kollektivavtals omfattning och innebörd och det skapar en rättsosäkerhet och väldigt dålig förutsebarhet för svenska företag i Sverige, säger Karolina Löf, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, till TT.

Svenska ledamöter i EU-parlamentet har kämpat förgäves för att få in skrivningar om nordiska undantag i förslagen.

Vad säger länderna?

Nu hoppas de i stället på gehör när EU:s medlemsländer ska ena sig om sin syn på saken.

– Det finns ingen anledning att kasta in handduken, för det här ska ju nu förhandlas färdigt med ministerrådet och då får vi försöka se till att vi får in nödvändiga garantier i de förhandlingarna, säger Johan Danielsson (S).

– Nu ser jag bara fram emot att den svenska regeringen gör sitt jobb och verkligen sätter klackarna i backen och försöker bromsa det här. Det här direktivet kommer att vara direkt skadligt för den svenska arbetsmarknaden, säger Abir Al-Sahlani (C).

Planen är att medlemsländernas arbetsmarknadsministrar ska försöka enas om sin linje vid ett möte i Bryssel den 6 december.

Fakta: EU och minimilönerna

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. EU-parlamentet har enat sig om sin linje och anser sig vara redo för slutförhandlingar. I ministerrådet samlas arbetsmarknadsministrarna härnäst i början av december. En slutlig uppgörelse väntas inte förrän tidigast våren 2022.