– Årets pris handlar om att lindra fattigdom.
Så lät det innan årets mottagare av Ekonomipriset avslöjades: Esther Duflo, Abhijit Banerjee och Michael Kremer.
"Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom", skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sitt pressmeddelande.
– Målet med vår forskning är att arbetet med fattigdomsbekämpning ska bygga på vetenskapliga bevis. Ofta blir människor i fattigdom reducerade till karikatyrer, och människorna som försöker hjälpa dem förstår inte de djupt bakomliggande faktorerna, säger Esther Duflo, som blir uppringd under presskonferensen vid Kungliga Vetenskapsakademien.
– Låt oss angripa problemen ett och ett för att bättre förstå de verkliga problemen bakom dem.
Hon säger att hon är ödmjuk inför att ha tilldelats priset.
– Jag trodde inte att man kunde få priset innan man var betydligt äldre än någon av oss är, säger hon.
Göteborgsprofessor: "Väldigt välförtjänt"
Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är en av dem som tidigare pekat ut just Esther Duflo som en potentiell framtida Ekonomipristagare.
– Det är väldigt välförtjänt – och roligt att det blev en kvinna igen. Jag blev glad men lite förvånad, jag trodde inte Esther Duflo skulle ha chans på priset förrän om kanske tio år. Det verkar ha skett ett mindre skifte i priskommitténs sätt att välja pristagare, möjligtvis för att kommittén nu består av lite yngre ledamöter. Både Jakob Svensson och Peter Fredriksson, som på presskonferensen berättade om pristagarna, tillhör exempelvis samma generation som Esther Duflo. Det kanske spelar roll, säger han.
De tre Ekonomipristagarna och deras metod med jordnära fältexperiment har haft stor påverkan på hur unga utvecklingsekonomer arbetar idag, berättar Ola Olsson.
– Det har skett ett generationsskifte där många yngre jobbar med den här typen av handfasta metod. Det är verkligen forskning som ligger mitt i tiden, säger han.
Berömd för fältexperiment
På Handelshögskolan i Göteborg finns idag till exempel flera forskare som arbetar i samma anda som Duflo, Banerjee och Kremer. Ett exempel är postdoktorn Joseph Vecci som bland annat använt fältexperiment för att undersöka kvinnligt ledarskap på den indiska landsbygden och diskriminering av romska barn i Slovakien. Hans kollega, forskaren Yonas Alem undersöker samtidigt frågor som rör fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i Södra Asien och Afrika söder om Saharaöknen.
Esther Duflo är en fransk-amerikansk utvecklingsekonom, professor på MIT, inriktad mot fattigdomsbekämpning, berömd för sina fältexperiment i utvecklingsländer. Hon har bland annat myntat uttrycket ”the economist as plumber”, nationalekonomen som rörmokare - en uppmaning till sina kollegor att ge sig ut i verkligheten och, på rörmokares vis, undersöka problem och göra justeringar och lagningar tills det är löst.
Eftersom politiker ofta frågar nationalekonomer om råd när reformer ska genomföras, är det också ekonomernas ansvar att se till att åtgärden faktiskt, på plats, får den önskade effekten resonerar Duflo.
Man kan förmoda att det är dubbel glädje i familjen sedan både Esther Duflo och Abhijit Banerjee vunnit ekonomipriset. De är ett par och har varit gifta sedan 2015.
Testade åtgärder för skolresultat i Kenya
Abhijit Banerjee föddes 1961 (58 år) i Mumbai, Indien och är i dag professor vid MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA. Michael Kremer är född 1964 (54 år) och är professor vid Harvards universitet i USA.
"I mitten av 90-talet visade Michael Kremer och hans kollegor hur kraftfullt detta tillvägagångssätt kan vara genom en rad fältexperiment som testade olika åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya. Abhijit Banerjee och Esther Duflo, ofta tillsammans med Michael Kremer, fortsatte att arbeta på liknande sätt i andra länder och med andra frågor", skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sitt pressmeddelande.
Ekonomipriset instiftades av Riksbanken, som en del i firandet av centralbankens 300-årsjubileum. Det har delats ut sedan 1969 och bland de mest välkända pristagarna finns Friedrich Hayek, Gunnar Myrdal, Milton Friedman och Paul Krugman. Förra året gick det prestigefulla priset, och vinstsumman på nio miljoner kronor, till de amerikanska nationalekonomerna Paul Romer och William Nordhaus.
