Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fritidshus i Västsverige är fortsatt poppis bland norrmännen. Bild: Jessica Gow/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Norrmännen fortsatt största utländska fritidshusägaren

Västsverige är fortsatt populärt bland fritidshusköparna från utlandet, det visar en undersökning från SBAB. Och de flesta köparna av svenska fritidshus från utlandet är i vanlig ordning – norrmännen.
– Den geografiska närheten och vattnet är faktorer som lockar, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Varmare väder närmar sig och intresset för fritidshus i Sverige ökar. Men inte bara bland svenskarna utan även utländska köpare är märkbara på marknaden. Och fritidshusen i Västsverige är fortsatt populära. Enligt statistik från SBAB har drygt 10 procent av fritidshusen i Västra Götaland utländska ägare, vilket placerar dem på femteplats på länslistan. Flest antal utländska ägare har Kronobergs län.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Anledningen till att man köper är främst om det är geografisk närhet till hemlandet, men också områden som inte påminner om där man kommer ifrån lockar, säger Claudia Wörnman, boendeekonom på SBAB.

Norrmän på Västkusten

I vanlig ordning är det köpare från Norge som är vanligast bland utlandsköpare av fritidshus i Västra Götaland. Men regionen är också intressant bland tyskar.

– Men de är lite olika fördelade. Norrmännen är som vi svenskar. De vill ha nära till vattnet, så de köper främst vid kusten, säger Claudia Wörnman

Samtidigt märker hon av trenden att tyska köpare i större utsträckning köper för att sedan modernisera husen. Till skillnad från exempelvis köpare från våra nordiska grannar som hellre bevarar fritidshusen.

– Man kan också se att danskarna i större utsträckning tycker om att bo ensligt och i skogen. Därför är Småland väldigt populärt bland dem, säger hon.

Historisk förankring

Och varför svenska fritidshus är så populära bland tyskar, holländare och våra grannländer beror på att husen generellt har mer av en historia.

– I Nederländerna finns ju också fritidshus. Men där är de flesta nybyggda. Att de redan finns fritidshus som funnits länge som i Sverige är ganska ovanligt. Och då upplevs våra fritidshus som exotiska. Man vill bo i huset där den lokala skomakaren tidigare bott i, säger Claudia Wörnman.

Trots den höga andel utländska köpare tror Claudia Wörnman inte att just de köparna driver upp priserna på fritidshusen nämnvärt.

– De utländska köparna är ganska pålästa innan de köper och de vet vad de gör. Men de ser ju till att marknaden håller sig rörlig, säger hon.

Sedan finns det andra effekter av att utländska fritidshusägare är vanliga i vissa områden.

– Det man kan märka är ju att en del köpare väldigt fort kan försvinna om något händer med ekonomin i hemlandet, det kan snabbt påverka de samhällen där många fritidshus ligger, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.