Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nordeas vd Casper von Koskull presenterar företagets delårsrapport. Arkivbild.

Nordea kämpar i motvind

Storbanken Nordea gnetar på i motvind och klår förväntningarna i bokslutet för 2018 tack vare kostnadsbesparingar. På börsen är det tummen upp, men den nya storägaren Christer Gardell är kritisk.

Nordea-aktien stiger med 1,5 procent och Nordeas koncernchef Casper von Koskull är nöjd, åtminstone med omställningsarbetet och kostnadsbesparingarna 2018. Han pratar gärna och länge om förenklingar, högre kreditkvalitet, en starkare kapitalbas och det ökade strategiska fokuset på Norden när bokslutet presenteras.

Andel av nyutlåning sjunker

Utmaningarna finns främst på intäktssidan. Den svenska bolånemarknaden, där marginaler pressas i hård konkurrens, är ett tydligt problem. Men intäkterna pressas även inom spar- och marknadsgarantverksamheten, enligt von Koskull.

- Det påverkar ju resultatet. Där kan jag inte vara nöjd, säger han.

Bankens andel av nya svenska bolån föll till 1,9 procent i fjol, mot 2,7 procent 2017. Och Nordeas marknadsandel på hela den svenska bolånestocken sjönk till 13,6 procent vid utgången av 2018, mot 14,2 procent ett år tidigare.

För att vända den negativa trenden har Nordea med bland annat sänkta boräntor intagit en mer offensiv linje på bolånemarknaden. Enligt bankens egna mätningar har marknadsandelen av nyutlåningen också vänt uppåt till nästan 5 procent i december från 2,5 procent i september.

"Måste leverera"

Christer Gardell, med aktivistfonden Cevian Capital, är dock inte imponerad. Han har månaderna inför bokslutet köpt på sig 2,3 procent av Nordea-aktierna och efterlyser betydligt tuffare tag för att få upp lönsamheten.

"Tiden för ursäkter är förbi. Nu måste ledningen och styrelsen leverera", skriver han i en kommentar till nyhetsbyrån Reuters.

Fjolåret präglades även av Nordeas flytt av huvudkontoret till Finland och den danska konkurrenten Danske Banks gigantiska penningtvättskandal i Estland.

Flyttens huvudsyfte var att få samma spelregler som europeiska konkurrenter, i EU:s bankunion, enligt von Koskull. Men på sikt kan flytten även ge ett överskott i balansräkningen, som kan skiftas ut till ägarna i form av utdelningar.

- Vi är en av de starkast kapitaliserade bankerna av alla i Europa, inklusive Norden. Det råder det inget tvivel om. Men vi får vänta i 12–18 månader innan vi exakt vet på vilken flyghöjd vi flyger, säger von Koskull om möjligheten att ECB och nya beräkningsmodeller ska dra ned kapitalkraven banken har på sig.

"Helt annan bank i dag"

Den amerikanske finansmannen Bill Browders anklagelser om att Nordeakonton har använts för rysk penningtvätt för miljardbelopp har enligt von Koskull utretts noga.

- Om vi ser något som är misstänkt rapporterar vi det. Det har vi gjort i de här fallen också - antingen tidigare eller nu, säger han.

- Just nu kan jag inte kommentera mer, men jag ser inget drama här, tillägger han.

TT: Har det påverkat er strategi i Ryssland?

- Inte direkt kanske. Men vi har sålt i Baltikum och tagit ned vår ryska verksamhet markant de här åren, både i storlek och natur. Vi har också sålt vår privatbank i Luxemburg, säger han.

- Vi är en helt annan bank i dag än vi var för 3–4 år sedan.