Vi har alla våra defekter. Min är att jag inte riktigt vill tro på något. Jag har exempelvis väldigt svårt att tro på att börsen eller de flesta finansiella marknader idag är rätt värderade. Jag anar så starkt att jag nästan vet att vi är långt inne på bubbelterritoriet.
Jag har en viss erfarenhet av att identifiera bubblor och felprissättningar. Mina formativa år var som kreditriskanalytiker före och under 90-talskrisen. Jag hade fastighetssektorn på min lott där prissättningen av risk var monumental fel. Jag nominerades till Hasse Olssons pris för årets ekonomijournalist 2007, sista året det delades ut, för varningar om en kommande finanskris. Den blommade ut hösten 2008.
LÄS MER:Efter makalösa Bitcoin-rallyt – nya rekordvärderingen
Samma år anade jag till visshet att flera euroländer var på väg att haverera med sina fastighetsbubblor och obalanserade ekonomier. Sanningen är att jag har varnat för bubblor som (ännu) inte fallit ut, som den svenska fastighetsbranschen och Tesla och andra så kallade ”omstörtare” (disrupters).
Men indikationerna på att vi nu är långt in i bubbelvärlden är många. Haussen runt det riggade kasino som kallas kryptovalutor, som bitcoin, är en lampa som blinkar rött. Det är möjligt att blockkedjetekniken kommer att leverera framtida nyttor, även om de som syns är få.
Men att omutbara kodsträngar, blockkedjor, som benämns bitcoin, där 97 procent av alla ”mynt” ligger på fasta händer och där prissättningen styrs av omsättningen på den lilla del som aktivt byter ägare är avgörande. Med en sådan skev fördelning kan bitcoin aldrig bli någon cirkulerande valuta eller för den delen något hållbart ”digitalt guld”.
LÄS MER:Olagligt ta ut förseningsavgift för krediter
Men denna och andra felprissättningar drivs framför allt av de låga räntorna. Jag skyller inte som många andra på centralbankerna, som Riksbanken. Nej, dessa spelar andrafiolen. De har bara att hänga med för att hålla ekonomin flytande. Det stora problemet är beroendet av en ständig kredittillväxt, att volymen skulder och fordringar måste öka snabbare än tillväxten i den underliggande ekonomiska aktiviteten, köp av varor och tjänster, samt riktiga investeringar.
Detta kreditberoende pekar på att ekonomierna har stora cirkulationsbesvär, vilket i sin tur förklaras av skeva fördelningar. En viktig ekonomisk lag är att enes utgift är den andres inkomst. Men de skeva fördelningarna gör att några över tid har mycket lägre utgifter än inkomster – de samlar på sig fordringar medan andra blir allt mer skuldsatta. För att inte en sådan ekonomi ska stagnera eller börja löpa baklänges så måste nya krediter pumpas in.
De låga räntorna är en tydlig signal om att den kommande tillväxten är låg. Och det är inget bra scenario för så kallade tillväxtbolag eller för en högt värderad börs i övrigt, där man har prisat in starkt stigande framtida kassaflöden, vilka i sin tur kräver ökande aktivitet.
Och en kreditdriven ekonomi blir väldigt störningskänslig. Och störningspotentialen är stor, med ett obalanserat Kina, inflationsimpulser, klimatkris och en allmänt växande politisk oreda.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
