MP vill styra mer skattestöd till glesbygden

Glesbygdspolitiken kommer aldrig högt upp när väljarna rankar de viktigaste valfrågorna. Kanske kommer det att märkas en viss förändring inför det här valet och det skulle i så fall bero på presidentvalet i USA och brexit-omröstningen som båda tydligt visade att alla röster räknas – även de utanför storstan.

Miljöpartiets program för landsbygden är en rejäl lunta som går igenom både vad regeringen gjort och vad partiet vill göra. Överst på partiets lista över landsbygdspolitiken står ökade investeringar för att minska regionala skillnader och öka möjligheterna att leva, arbeta och bo i glesbygden. Vad betyder det konkret? Vem ska investera?

Skatt och avdrag

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson, som presenterade programmet i Luleå, lyfter fram en utökning av skatteutjämningssystemet, kallad Robin Hood-skatten av motståndarna. Den skatten är föremål för en statlig utredning som presenteras månaden efter valet. Men han pekar också på andra vägar för att stötta de fattigaste kommunerna.

- Det handlar om att göra en del skatteförändringar som gynnar de här kommunerna, exempelvis höjt grundavdrag, vilket skulle ge ganska mycket pengar och halverad arbetsgivaravgift i 23 av de mest utsatta kommunerna vilken skulle ge 150000 kronor för företag med tre anställda, säger han till TT.

- Men också vårt förslag att fastighetsskatten för vatten- och vindraft ska gå till regionerna och kommunerna där den produceras. Det är också nödvändigt för att vi ska uppnå de klimatpolitiska målen, tillägger han.

Bredband viktigast

TT: Om du som varit kommunalråd i en glesbygdskommun (Kalix) får välja en fråga och göra den till vallöfte, vilken blir det?

- Frågan om bredband är helt avgörande. Både för att man ska kunna driva företag på landsbygden men också för att folk ska kunna ta del av välfärdstjänster och leva på landsbygden.