Modebranschens nya trådar

Fynd! Köp tre toppar – betala för två. Så blir du snyggast på stranden! Vårens fem bästa plagg!

Vi känner alla igen budskapen om modets växlingar och som de otåliga varelser vi är söker vi ständig förnyelse.

Inget fel i det.

Problemet är att om 30 år har jordens befolkning ökat med två miljarder människor, och behovet av textila fibrer har ökat två till tre gånger, jämfört med de 90 miljoner ton vi gör av med i världen i dag. Bomullen står för 35 procent av det. Men i framtiden går det inte att odla mer bomull på samma sätt för att det inte finns mer odlingsbar mark. Dessutom går det åt oändliga mängder av vatten att producera bomullskläder. Och produktionen av oljebaserade textilfibrer är inte heller hållbar.

Nu pågår det en intensiv forskning för att ta fram nya återanvändbara textila material och i Sverige riktas blickarna allt djupare in i de svenska barrskogarna – trä består av cellulosa, precis som bomull, och används redan i dag för tillverkning av viskos. Många skogsföretag har fått en överkapacitet i produktionsanläggningarna och ser en möjlighet att tillverka textilfibrer i stället.

Domsjö fabriker i Örnsköldsvik, som ingår i den indiska företagssfären Aditya Birla Group, är Sverige största producent av specialcellulosa som används till viskos.

–Just nu ser vi en väldigt stark tillväxt inom cellulosa inom textilområdet. Viskos växer med en väldig fart och har nästan tio procents tillväxt per år. Om man ser till världens textilförbrukning i dag så är viskos fem procent. Så det är en väldigt liten del, säger Kristina Elg Christoffersson, ansvarig för forskning och produktutveckling.

Domsjös dissolvingcellulosa är ingen ny innovation. Från 1940-talet fram till 70-talet tillverkade man specialcellulosa till viskos och rayon men sedan blev de syntetiska fibrerna helt dominerande. I början på 90-talet såg företaget över sin verksamhet och beslutade sig för att ta upp den på nytt – samtidigt som svenska skogsföretag såg efterfrågan på tidningspapper minska. En nygammal marknad för skogen öppnade sig.

–Vi kunde se att detta skulle komma, och att det skulle bli stort. I dag exporterar vi hela vår cellulosaproduktion som ligger på drygt 200 000 ton. Men allt går inte till textil, en del blir till korvskinn. Och det är vi ganska stora på, säger Kristina Elg Christoffersson.

En stor del av Domsjö fabrikers specialcellulosa, som tillverkas i slutna bleksystem, går till ägarföretagets viskostillverkning för den indiska marknaden.

–Inom deras dammode ses viskos som det mer exklusiva alternativet till bomull. Och ser man till modemärken inom Europa har viskos blivit väldigt populärt på senare år, vilket förmodligen hänger ihop med att bomullen blivit dyrare, säger hon.

Viskostillverkning har fått en del kritik för att inte vara miljövänlig och innehålla mycket kemikalier. Men även här går utvecklingen framåt och fibern Lyocell som tillverkas av träcellulosa och används till viskos betecknas som miljövänligare.

I skyltfönstret hos Smart Textiles Showroom i Borås, exponeras en snygg svart klänning, dekorerad med gröna grangrenar för att visa på var viskosen kommer ifrån.

–Viskos är som fiskpinnar. Något diffust, som folk i allmänhet inte riktigt vet vad det är, säger Nils-Krister Persson, som leder Smart Textiles tekniska forskning.

I tätt samarbete med Högskolan i Borås, näringslivet och andra lärosäten arbetar och forskar man för att ta fram morgondagens miljövänliga och funktionella textiler som kan användas i sjukvård, tillverkningsindustri – och inom mode.

–Med tanke på att vi slänger cirka 7,5 kilo textilier osorterat i soporna per person varje år, och en stor del av det är bomull, är det jätteviktigt att vi tar vara på det och skickar in det i kedjan igen, säger Lena-Marie Jensen, ansvarig för business innovation.

Miljöaspekten och återvinning av material har högsta prio. Och det är där framtiden finns – i skogen, i klädhögarna i garderoberna och återvunnet och nytt material.

–Det finns ett mål att Sverige ska vara oberoende av fossila material 2050. Och då blir ju skogen väldigt viktig för att kunna ersätta detta. Men jag tror inte skogen kan täcka upp allt. Drygt hälften av världens fiberproduktion är ju baserad på olja, varav polyester är den stora. Och det blir rätt många träd om man ska täcka upp det, säger Lena-Marie Jensen.

Inom textilforskningen experimenteras det med många nya material och idéer inför framtiden. Kanske kan man tänka sig engångskläder i papp, som går till återvinning, eller nya servicetjänster med sömmerskor som uppdaterar gamla kläder direkt i butiken och får plaggen att leva lite längre.

–Vi kan se nya former av branscher som vi inte har haft tidigare, på samma sätt som den varuproducerande industrin går mot att bli allt mer tjänsteproducerande kan samma utveckling ske inom handeln för att skapa mervärde för företagen, säger Nils-Krister Persson.

En av de konkreta sakerna som konsumenterna kan börja göra i dag är att återvinna textilierna i sina fulla garderober, i stället för att slänga plaggen i soptunnan.

–Här ligger vi efter. Vi pantar och återvinner våra pet-flaskor, men vi gör det inte med tyg. Hittills har frivilligorganisationerna tagit på sig den rollen, men det är konstigt att det inte finns något liknande för textilier, säger Nils-Krister Persson.

Ett krux med att återvinna textilier är att våra kläder i dag består av väldigt mycket mixer och blandat material, som försvårar processen att återvinna gamla kläder och göra nya fibrer. Och här finns fortfarande en hel del arbete att göra inför framtiden. En enkel liten sak som skulle underlätta är att folk slutar klippa bort innehållsetiketterna i plaggen.

De stora modeföretagen har också börjat rikta blickarna mot hållbart mode.

Även hos de stora göteborgska modeföretagen Lindex och Kappahl jobbar man mycket med att finna nya vägar och material.

–Vi jobbar med fibrer och processerna för att göra våra plagg så hållbara som möjligt. Vi har ett mål att 2020 ska 100 procent av all bomull som vi använder komma från hållbara källor, och minst 80 procent av våra plagg ska vara gjorda av mer hållbara material, säger Sara Winroth hållbarhetschef på Lindex.

I dag är det främst återvunnen polyester och polyamid som man arbetar med som används till strumpbyxor, underkläder, badkläder och plagg i Lindex kollektioner. Under våren har Lindex lanserat sin första produkt i återanvänd denim, som delvis kommer från textilinsamlingen i Lindex butiker.

Att Lindex skulle börja använda mer viskos från skogsmaterial ser hon inte som ett bättre miljöalternativ i dagsläget.

–Dagens viskos är inte ett hållbart alternativ. Men kan man göra processen mer hållbar med råvara från ansvarsfullt skogsbruk är det givetvis väldigt intressant. Kan man lösa det får man vara med i leken, annars kommer vi att välja bort det, säger Sara Winroth.

Hos Kappahl köper man in och använder den miljövänligare viskosen som kallas lyocell och tencel och använder den till hållbara plagg.

–Men det är viktigt att man säkerställer var skogen kommer ifrån. Man kan ju inte tillverka blusar som kommer från 700 år gammal urskog, säger Eva Kindgren, hållbarhetsansvarig på Kappahl.

Från branschen sida ser hon att man har en hel del arbete att göra med att designa plagg som är lättare att återvinna till nya fibrer och att man inte blandar så många material.

Redan nu samlas kundernas gamla kläder in till återvinning. En del går till vintage, annat till second hand, en del mals ner och blir till tätningsmaterial och annat går till forskning.

–Forskningen och utvecklingen är spännande. Och det är oerhört viktigt att vara med och föra frågorna framåt, säger Eva Kindgren.

Hur ska man då få kunderna att gå över till mer miljövänliga kläder i framtiden?

–Som företag har vi bestämt oss. Det ska vara enkelt för kunden att göra ett bättre val. Av Lindex totala sortiment är över 35 procent gjort i mer hållbart material. Och sedan ska vi jobba på som sjutton för att snabba på processen, säger Sara Winroth.

Från modebranschen tippar man att inom fyra, fem år kommer vi att få se mycket fler nya sorters hållbara material i plaggen i butikerna.

TEXT

Marie Kennedy

marie.kennedy@gp.se