Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Claudio Bresciani/TT

Miljardregnet i krisen – härifrån kommer pengarna

Centralbanker och regeringar runt om i världen lanserar stimulanspaket för tiotusentals miljarder kronor.
Men varifrån kommer alla pengarna?
– Vi bygger upp skuld till framtida generationer, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

En pandemi sprider sig över världen – och i svallvågorna av den följer stora konsekvenser för världens ekonomier. Branscher som turism och restauranger har drabbats av plötsliga kollapser.

I ett försök att mildra chocken har regeringar och centralbanker lanserat en rad stimulansåtgärder och stödpaket. Under den senaste veckan har åtgärder för motsvarande tiotusentals miljarder kronor lanserats runt om i världen.

På måndagen meddelade den amerikanska centralbanken Federal Reserve att de kommer att köpa statsobligationer för 75 miljarder dollar om dagen. Och i Sverige har regeringen beslutat att staten ska ta över delar av lönen när företag permitterar anställda – och låta företag avvakta med att betala skatt.

Men varifrån kommer egentligen alla pengar?

– De kommer från att staten lånar, för att få det att gå ihop på sista raden. I en sådan här situation ökar ju dels statens utgifter, men samtidigt minskar också intäkterna kraftigt. Staten måste då låna för att fylla igen det hålet och det gör man genom att ge ut obligationer, säger Johan Javéus, chefsstrateg på SEB.

LÄS MER: Därför blev guld hela ekonomins grundsten

Stefan Ingves håller pressträff i Stockholm den 13 mars. Förutom köp av statsobligationer har Riksbanken också utlovat massiva lån till företag. Bild: Claudio Bresciani/TT

En centralbank kan skapa nya pengar

För att systemet ska med statsobligationer ska fungera krävs att någon köper dem. Det kan dels handla om privata investerare som vill ha säkra papper när det är oroligt – men också om centralbanker.

I Sverige är det Riksbanken som är centralbank och har kontroll över den svenska sedelpressen.

– När staten behöver ge ut väldigt mycket obligationer på kort tid är det viktigt att det finns tillräckligt många som vill låna ut annars går räntorna upp. Då är det bra att centralbankerna finns där som köpare och garanterar att staten kan låna de pengar man behöver till en rimlig kostnad. Centralbanken är den yttersta garanten för att detta ska fungera, säger Javeus.

Men vilka pengar använder de då?

– Ja, de skapar ju pengarna ur tomma intet. I teorin kan de trycka obegränsat med nya pengar att köpa obligationer för, det är en ren bokföringstransaktion.

Finns det någon baksida med det?

– Om det inte skapas nya varor i samma takt som det skapas nya pengar, så kan man tänka sig att det kommer att gå att köpa färre varor för samma summa pengar i framtiden. Priserna stiger, inflation. Samtidigt, den typen av kris som vi befinner i oss nu normalt inte förknippad med stigande priser. Under finanskrisen 2008 använde sig centralbankerna av samma metoder som nu, och även då fanns en oro för hyperinflation. Men jag skulle säga att de riskerna är starkt överdrivna.

Annika Winsth är chefsekonom på Nordea. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

"Inget vi har behövt ta i med tång"

Också Nordeas chefsekonom Annika Winsth anser att man kan betrakta centralbankernas resurser som ”mer eller mindre oändliga”. Men det ska inte likställas med att det inte finns några baksidor med att trycka nya pengar – notan kommer att behöva betalas i framtiden.

Antingen genom reallöner som sjunker, skulder som måste amorteras eller förmögenhetsklyftor mellan grupper som som växer.

– Vi bygger upp skuld till framtida generationer. Det kan också leda till stor omfördelning mellan individer. Att trycka pengar i den mängd vi gör idag ska ses som en krisåtgärd och i det avseendet är den klok, säger hon.

När det handlar om stödåtgärder från stater och regeringar menar Annika Winsth att Sverige har ett bättre utgångsläge än många andra länder.

– I decennier har finansministrar sparat i ladorna för sämre tider. Jag tror ingen av dem hade räknat med att vi skulle hamna i nuvarande situation, men i en kris som nu kommer de resurserna väl till pass, säger hon.

Finns det en motsättning mellan att bekämpa viruset och att rädda ekonomin?

– Frågan är felaktigt ställd. Viruset ska bekämpas, men hur och till vilket pris? Att reflektera över de ekonomiska konsekvenserna handlar om att även beakta unga generationers framtida hälsa och livslängd. Att tvingas ställa en generations hälsa mot en annans är mycket obehagligt och inget vi i västvärlden tidigare har behövt ta i med tång. Men fortsätter vi att ha stängda samhällen är risken stor att vi hamnar där, då är det klokt att ha tänkt efter före.

LÄS MER: Om det blir kollaps är det inte bara virusets fel

Tre typer av stödpaket i corona-krisen

1. Riksbanken köper värdepapper

Den 16 och 19 mars annonserade Riksbanken att de under året kommer att köpa värdepapper för upp till 300 miljarder kronor. Köpen är tänkta att säkerställa att både stat och kommuner kan låna pengar genom obligationer, som Riksbanken köper.

2. Skattelättnader

Regeringen har beslutat att företag kan få så kallat anstånd med skatteinbetalningar, alltså att de får skjutas på framtiden. Dessutom kan företagen få tillbaka pengar de redan betalat in under året. På så vis blir de av med utgifter som de annars hade haft, i alla fall tillfälligt.

3. "Helikopterpengar"

I USA pågår diskussioner om att ge medborgare så kallade helikopterpengar, helt enkelt en check med pengar att använda fritt. Syftet är att stimulera efterfrågan – och fördelen skulle kunna vara att pengarna med större säkerhet når hela vägen ner i systemet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.