Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Miljardfusk i krogkassorna

Kassaapparaten spottar ut kvitto efter kvitto. Försäljningen av stora starka måste vara hög på det här stället. Men platsen är ett konferensrum på Skatteverket i Göteborg.
"Sveriges ledande expert på kassaapparater inom Skatteverket", presenterar skatterevisorn Conny Svensson sin kollega Martin Jansson som. De välbekanta apparaterna är riggade på ett avlångt konferensbord i ett sterilt rum med små fönster, i Skatteverkets kontor på Rosenlund.
Tillsammans bildar Conny och Martin ett team i jakten på fuskande krögare och andra.
- Men själv har jag aldrig stått i någon kassa, erkänner Conny Svensson.
- Inte jag heller. Eller jo, när jag sommarjobbade på ett semesterhem på gymnasiet använde vi kassan ibland, minns Martin Jansson.
Staten går miste om 15 miljarder
I stället har de i egenskap av skatterevisorer lärt sig sköta vanlig kassainslagning. För här försnillas stora mängder pengar. Så stora summor att bara restaurangbranschens undangömda intäkter hade gett staten 15 miljarder kronor.
- Det hade kunnat bli många motorvägar det, säger Martin Jansson som har sin bas i Strömstad.
På kassaapparatens alla knappar står det kronor och ören, Stor stark, Liten läsk, Dagens pasta och en rad andra saker som serveras på en vanlig restaurang. En knapp är blank och vit - men för den skull inte obefläckad.
- Där är den inbyggda fuskknappen. Eller reduceringsknappen, som vi kallar den, säger Conny Svensson.
Martin Jansson knappar vant på apparaten.
- Se här, säger han och visar hur han med den vita knappen trollar bort de fem inslagna starkölen från dagsrapporten på kassan.
- På det här viset kan restaurangägaren bestämma själv på kvällen hur mycket han "vill ha tjänat" under dagen. Ibland när vi gjort revision har det vissa dagar till och med visat minusresultat, när de varit ivriga att gömma undan pengar!
"400 000 småpengar"
Martin Jansson har just varit i tingsrätten i Uddevalla för att vittna om hur en liten krog undanhållit inkomster och skattepengar genom att fuska med kassaapparaten.
- Men det var bara ett litet ställe. Han hade undanhållit ungefär 400 000 kronor i intäkter. Sista halvåret.
Och detta kallar Martin Jansson för småpengar. Restaurangbranschen står för stor del av allt fuskande, i likhet med annan handel där kontanter hanteras.
- Här är en annan variant, visar Martin Jansson och sätter en servitörnyckel i låset på kassaapparaten.
- En sådan här hade de använt i Uddevalla. Ser du någon skillnad på kvittona när jag sätter i den här? säger han och visar två identiska kvitton.
Kvitto ingen garanti för rent mjöl
Som kund tror man att allt går rätt till, får kvitto i handen. Ändå är man del av miljardsvindleriet. För övningsnyckeln som används ger visserligen ett kvitto - men ingen notering i dagsrapporten, som är den som används i redovisningen.
- Men det här är inte pengar som krögaren stoppar rakt ned i fickan. Stora delar av pengarna går i stället till svart arbetskraft. Så fusk med kassaapparaterna och svartjobb hänger ihop, säger Conny Svensson som leder Skatteverkets riksprojekt med razzior då personalliggare och antalet anställda granskas.
Granskning av personalliggare är en ny lag. Till grund låg en tvådelad proposition, där nu Conny Svensson, Martin Jansson och deras kolleger väntar på den andra lagen, som just handlar om nya krav på kassaregister för samtliga försäljare och där systemen måste vara kvalitetsgranskade och certifierade.
- Vi får ständigt rapporter om återförsäljare av kassaapparater som har som försäljningsargument att "den här modellen kan inte Skatteverket knäcka", suckar Conny Svensson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.