Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mer höstfärger i kransarna

Till Allhelgona drar kransarna upp försäljningen med 50 procent. Även lösgodiset når en topp - 5 miljoner kilo mumsar vi i oss.

Till Allhelgona tänder vi ljus och pryder gravarna där granriset nu möter nya trender. Hjärtformade kransar i rostbruna höstfärger och änglar och hjärtan i vitt.

- Vi har hysteriskt mycket att göra inför Allhelgona, summerar Anette Orrefalk, florist på Blomsterlandet Backaplan.

Blomsterbranschen går för högtryck inför Allhelgonahelgen. Blomsterlandet Backa räknar med en försäljningsökning på 50 procent jämfört med en normalvecka.

Floristen och blomkonstnären Anette Orrefalk berättar om en blomsterhögtid med långa traditioner att hedra nära kära. En tradition som håller på att ändra karaktär.

- Länge var det bara granris, kottar och någon videkvist i kransarna, kanske en plastkalla i vitt. Och så en lila ljung i kruka bredvid.

Men sen hände något för fyra-fem år sen. Influenserna kom ofta från nya svenskar från andra länder och kulturer.

- Sen har gravkransarna exploderat i höstfärger och naturens variationer med både buxbom, tuja, vit mossa, torkade afrikanska eterneller, kaveldun och kanelstänger. Nytt är också dekorationer i kruka med färska blommor, ofta mörkröda rosor.

En del kunder håller på gamla traditioner. Andra är mer villiga att pröva färgstarkare kransar och plockar själv ihop blommor till en personlig krans, berättar Anette Orrefalk.

- Många vill uttrycka sina innersta känslor genom att dekorera sina gravar. Där det tidigare var mörk sorg som när man var till gravarna med sina föräldrar förr, där är det nu mer glädje och vit färg vid graven.

- Intresse ökar starkt för det som lyser upp vid graven: vita änglar och hjärtan. Och skyltar med "Saknad" och "Min älskling". Framför allt till barngravar ökar det mycket. I England har man fått begränsa utsmyckningarna. Det kommer nog här också om det blir för mycket.

Bus eller godis?

Det blir kanske i kväll några svartklädda ungar dyker upp och knackar så hårt på din dörr att du hoppar i höstmörkret. I vampyrdräkter och med häxhattar ropar de mot dig: "Bus eller godis". Ger du inget så kan du straffas eller kanske få en gul klisterlapp med texten WC på din dörr.

Halloween importerades från USA av svenska handlare på 90-talet med pumpor, häxor med liar och djävulsgaffel. Men den lite klantiga lanseringen och krocken med lugna Allhelgona kritiserades som kommersiellt jippo. Det blev inte den köpfest som handlarna hoppats på.

- Men helgen har blivit ett tillfälle för vänner och bekanta att samlas till fest och klä ut sig på något tema, säger Lisa Burdon, omvärldsbevakare på Svensk Handel.

Men bara fyra av tio svenskar uppger att de firar Halloween i en undersökning för några år sen.

Men godisbranschen gnuggar händerna. Den ledande lösgodisgrossisten Karamellkungen noterar ökad försäljning på 50 procent kring Halloween. Runt denna vecka säljer Karamellkungen cirka 2,5 miljon kilo lösgodis till svenskarna. Och då har de hälften av marknaden.

- Vi jobbar för högtryck. Halloween är vår näst bästa på hela året. Bara påsk är större. Vår storsäljare är dödsskallar – 3,1 miljoner skallar går åt denna vecka, säger David von Laskowski, presskontakt på Candy King/Karamellkungen.

Även inom Ica-handlarna noteras en uppgång på 50 procent av försäljningen av lösgodis. Det är en ökning per dag kring Halloween till drygt 64 ton, mot en normaldag med 43 ton lösgodis.

- Vi ser också en ökad försäljning av pumpor, både som dekoration och ingrediens i matlagning. Och vi har en topp av utklädningsprylar kring Halloween, säger Ola Särnvall, presschef Ica.

Allhelgona
Alla helgons dag är en katolsk högtid till minne av alla helgon som inte fick plats i kalendern.

1953 flyttades Alla helgons dag efter riksdagsbeslut till en lördag och blev helgdag.

Sedan 800-talet har firandet varit knutet till 1 november.

Seden att tända ljus på gravarna växte fram i slutet av 1800-talet.

Halloween
Den irländsk -amerikanska högtiden Halloween, All hallows eve, firas den 31 oktober.

Ursprunget är en uråldrig keltisk nyårsfest, Samhain, då osynliga krafter härjade och de döda återvände.

Denna natt klädde man ut sig och gick runt bland husen och tiggde mat och dryck till festen.

Den som inte gav något drabbades av hyss av olika slag: Bus eller godis! Nutida: De som inte satt ut pumpa på trappan fredas.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.