Medborgarlön är lite för bra för att vara sant

Värst är kanske att medborgarlöner skulle skapa ett protektionistiskt näste där vi vaktar våra privilegier ännu hårdare, skriver Tobias Fredberg.

ANNONS
|

En vän hade just hållit ett föredragom hur väl det går försvensk ekonomi och vi reflekteradepå sociala medier överhur det märks eller inte märksi vardagen. Siffror känns juinte, så frågan var vilka tecken mankunde se omkring sig på att Sverigehaft en boom i ekonomin i över etthalvt decennium.

För oss som är lyckliga nog att ha familj,bra jobb och ett hem märks kanskede goda åren genom avsaknad avstora varsel i industrin och riktiga kriserpå arbetsmarknaden. Till skillnadfrån många andra länder har efterfråganpå arbete varit hög. Det betyder attlönerna också har stigit, samtidigt somRiksbanken har hållit räntorna låga.Det jobbiga är den stora klyfta somfinns på arbetsmarknaden. Det finnsfler jobb än lämpliga kandidater samtidigtsom stora grupper har problematt få några arbeten alls. När vi underolika tidsepoker har haft brist påarbetskrafthar Sverige tagit emot storagrupper av invandrare (finländare,italienare, portugiser) för att fylla platserna.Det har skapat Sverige som vikänner det. I dag verkar vi inte lyckasmed samma sak och det kommer medstor sannolikhet att bli värre.

ANNONS

Regeringens digitaliseringskommissionsätter stort hopp till vad mankallar nyindustrialiseringen av Sverige.I korta ordalag bygger den på förhoppningenatt vi genom att ligga i framkanti digitaliseringsfrågor kommeratt kunna locka tillbaka produktiontill Sverige efter att företag under långtid lagt den utomlands. Det må varahänt, men med automatiseringen avfler processer kommer arbetstillfällenockså att försvinna utan att produktionenminskar.

Men vad ska då vi människor sysselsättaoss med? Å ena sidan kan mansäga att folk har ställt sig den fråganvid andra stora industriella förändringar,men att det löst sig. Å andrasidan kan man konstatera att mångastora skiften både inneburit framstegoch varit mycket besvärliga. De harlett till att många företag gått under,att mycket kompetens blivit inaktuelloch att människor förlorar sina jobb.

Då har det tagit tid innan vi hittat nyaformer för hur arbete, affärer och liveti övrigt ska gestalta sig.Som svar på den arbetslöshet somförutses är det många runt om i världensom väckt liv i den gamla idén ommedborgarlöner. I Sverige har idéntidigare främst stötts av representanterfrån Miljöpartiet och Vänsterpartiet.Grundidén är så väl attraktiv somsympatisk – alla som lever i ett land fårett belopp att leva på varje månad somska räcka för ett gott liv. Företrädarna– bland andraFacebooks grundareMark Zuckerberg – påpekar att det gördet möjligt för folk att ta högre riskernär de till exempel vill starta nya företag,att det är enklare att lösa frågorom vård och omsorg, att folk kan tapauser i karriären när de vill utan attdet får stora konsekvenser.

ANNONS

Företag skulle behöva kämpa hårdareför att få människor att arbeta hosdem och de skulle få ytterligare incitamentatt investera i allt bättre produktivitet(utan arbetskraft). På de ställen ivärlden där varianter av modellen hartestats, bland annat i Manitoba i Kanadapå 1970-talet, noterade man attdet inte blev lika stor nedgång i arbetskraftensom man trodde. Däremotminskade både psykiska och fysiskaskador på människor. Ett nytt teststartades för övrigt i Ontario i somrasoch i Europa planerar man atttesta olika varianter i Barcelona, Utrechtoch Helsingfors.Problemet med medborgarlön är attdet är lite för bra för att vara sant. Detkanske mest uppenbara är att detinte lönar sig lika mycket attarbeta, även om den effektenverkar vara mindre änman skulle kunna befara.

Det skulle också ledatill ännu större fokuspå försök att få högrekapitalinkomsteri ställetför att jobba.Men värst är kanskeatt medborgarlönerknappast skulleöppna upp gränsernaoch skapa ettmer välkomnandesamhälle med ettstörre inflöde avgoda idéer. Snarareskulle de skapaett protektionistisktnäste därvi vaktar våraprivilegier ännuhårdare. Det ären säker väg ner i avgrunden.

PLUS:Den del av högerflankensom intevill ha en kyrkasom omfamnaralla lyckades intebli lika framgångsriki kyrkovaletsom mankunde befara.

MINUS:Nazister mitt iGöteborg.Vad ärdet frågan om?

ANNONS