Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/5

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Massmöte i Aten mot "hårda" lånevillkoren

Rädsla och vrede präglar den grekiska huvudstaden Aten, där det ännu en gång hålls massmöte mot åtstramningar. -Vi vill inte ha mer EU-diktat, säger en atenare till TT:s utsände. Framtiden för premiärminister Alexis Tsipras regeringskoalition hänger på en skör tråd.

Den grekiske vänsterledaren Tsipras uppgörelse, redan sågad av många greker, satt långt inne. Och än är dramat långt från över. Efter maratonmöten i Bryssel ska han nu få godkänt i parlamentet i Aten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det rör sig om nya åtstramningar, höjda skatter, privatiseringar och avregleringar i utbyte mot ett treårigt krispaket på upp till 86 miljarder euro.

Den akuta risken för att Grekland lämnar eurozonen har minskat. Men många frågar sig vad som återstår av Tsipras koalitionsregering när parlamentet i Aten har röstat klart.

Vid bankomaterna tar folk ut sina 60 euro per dygn. Mer får de inte, enligt kapitalkontrollen som infördes för drygt två veckor sedan. Och bankerna håller stängt åtminstone till på onsdag.

ECB har förlängt sitt extra krisstöd till landets banker på 89 miljarder euro, men detta räcker bara för några dagars uttag till, tror experterna.

Storbanker slås ihop

Yannis Roussos, sekreterare på Greklands fackförbund för finansanställda, ser en omstörtande tid framför sig, även med ett tredje stödprogram. Han räknar med att Greklands fyra storbanker, mot ägarnas vilja, kommer att slås ihop till två.

-Allt är upp och ner. Besparingar plockas hem och ingen betalar sina lån. Detta gör att bankerna inte klarar kapitalkrav, säger han. -Och det är mycket enklare att fylla två banker med nytt kapital än fyra.

Enligt krisfonden ESM ska aktieägarna i första hand ta smällen. Men därefter står hushåll och företag med sparkonton i tur. I det paket som nu har föreslagits kan smällen mildras något av en ny fond som ska fyllas på av intäkter från privatiseringar.

"Tyskland borde täcka upp"

I en bankomatkö i Aten väntar den arbetslösa 29-åriga advokatsekreteraren Eva Moraiti på att få ta ut sin dagliga dos euro.

-Nu får vi ännu tuffare åtstramningar och ett nytt stödpaket, säger hon uppgivet.

Två fackliga organisationer har utlyst strejk på onsdag, när parlamentet förväntas rösta om överenskommelsen med euroländerna.

-Det största problemet för våra medlemmar är privatiseringarna av till exempel hamnar, järnvägen och kraftnäten som långivarna kräver, säger Giorgos Kalomitis, medlem av centralkommittén i de offentliganställdas fackförbund Adedys.

Vid parlamentet har kravallpolis börjat rada upp sig. Demonstranter med krav på nej till det nya stödpaketet närmar sig.

Kalomitis räknar med att Tsipras stödpaket med högeroppositionens hjälp kommer godkännas på onsdag, men att svekdebatten som följer kommer att tvinga fram nyval inom två månader.

Valutaunionen feltänkt

I vimlet stöter TT:s utsände ihop med advokat Dimitris Sergios, 60. Han tycker hela europrojektet var feltänkt från början.

-Det har byggts upp på lögner. Euroländerna är för olika och har inte samma traditioner, säger han.

Han tror inte det går att reparera utan att de problem Grekland nu har kommer att upprepa sig så länge eurozonen består.

Läraren Elissavet Kofsikou-Fioranti, 48, håller delvis med. Fast hon är rädd för konsekvenserna om det slutar med grexit, att Grekland lämnar eurozonen.

-Jag vet inte hur vi ska ta oss ur detta. Om vi inte säger ja kommer ekonomin gå under. -Tyskland borde täcka upp för oss. Vi skrev ju av deras skuld från andra världskriget 1953 och det är en stor anledning till att tyskarna befinner sig där de gör i dag.