Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Under 2020 eskalerade mängden falska 500-kronorssedlar i Sverige.
Under 2020 eskalerade mängden falska 500-kronorssedlar i Sverige. Bild: Johan Hallnäs

Många falska sedlar i omlopp

Antalet förfalskade 500-kronorssedlar i Sverige ökade kraftigt förra året. Enligt både Riksbanken och polisen är förklaringen glasklar: Vi har för dålig kunskap om hur pengarna ska se ut.
– Det är väldigt enkelt att skilja falska svenska sedlar från äkta, säger Michael Johansson på Nationellt forensiskt centrum.

Världens säkraste sedelserie. Så beskriver förste forensiker och sedelexperten Michael Johansson på Nationellt forensiskt centrum (NFC), de svenska kontantmedlen.

Trots det eskalerade förekomsten av falska 500-kronorssedlar under förra året, från 1 703 sedlar 2019 till 6 629 stycken 2020. I år har polisen dock sett en kraftig nedgång i anmälda ärenden.

– Om man jämför perioden januari–juli 2020 med 2021 är vi nere på cirka 55 procent av 2020:s nivå. Förra året hade vi knappt 1 800 ärenden, i år har vi drygt 950, säger Michael Johansson.

Oavsett nedgången är antalet falska sedlar fortfarande på en väldigt hög nivå, menar sedelexperten.

Begränsad kontanthantering

Enligt Michael Johansson kan felen upptäckas vid minsta kontroll. Men den mycket begränsade kontanthanteringen i Sverige gör att folk är ovana vid att känna igen kontanter och därför görs inte heller någon som helst kontroll.

– Nu kan man prångla ut 500-kronorssedlar med enklast tänkbara teknik, med en standardskrivare hemma. Det är egentligen bara bilder av sedlar, utan imitationer av säkerhetsdetaljer.

2015 byttes de gamla sedlarna ut, samtidigt som användningen sjönk drastiskt.

– Fem–sex år senare har vi en situation där majoriteten av allmänheten inte på rak arm vet hur de olika valörerna ser ut, eller hur en äkta sedel ska kännas. Att det finns en 1 000-kronorssedel förvånar många.

Sverige sticker ut

Producenterna kan vara många. I perioder har polisen fått in stora buntar med samma sedelnummer, ibland 20 000 – 30 000 kronor använts vid samma tillfälle. Men enstaka pengar förekommer också. Michael Johansson tror att det kan vara ungdomar som vill testa om det fungerar, utan att förstå vilket allvarligt brott man gör sig skyldig till.

Och Sverige sticker ut.

– Det finns inget annat land i världen där man kan betala så höga belopp och så stora volymer med så enkla förfalskningar, säger sedelexperten.

Oftast upptäcks de falska sedlarna av näringsidkare, men även av privatpersoner. Misstänkta falska sedlar beslagtas av polisen och undersöks av NFC.

Fortfarande liten risk

Mårten Gomer, sedelteknisk expert på Sveriges Riksbank, delar polisens bild. Han är oroad över utvecklingen eftersom förfalskningar i Sverige tidigare varit mycket sällsynt.

– Det här är en stor fråga för Riksbanken, för varje falsk sedel förlorar någon pengar. Det är såklart allvarligt.

Samtidigt är han inte orolig och vill sätta frågan i perspektiv. Risken att få en falsk sedel i handen är fortfarande liten.

Sedan problemet blev känt försöker Riksbanken sprida mer information om säkerhetsdetaljerna på sociala medier och har regelbundna möten med banker, handel och värdebolag. Men Mårten Gomer anser att det är en utmaning att nå ut eftersom intresset för kontanter är så lågt.

Så ser du att sedeln är äkta

På 500- och 1 000-kronorssedeln finns två tydliga säkerhetsdetaljer. Säkerhetsbandet visar en rörelse och djupverkan när du vickar på sedeln. På framsidan finns även en färgskiftande bild som går från ljus till mörk när man rör på sedeln.

Om man fortfarande är tveksam kan man bland annat undersöka vattenmärke, säkerhetstråd och lägga sedeln under UV-lampa.

Penningförfalskning kan ge fyra års fängelse, upp till åtta års fängelse vid grov penningförfalskning.

500-hundrakronorssedeln är röd och pryds av sångerskan Birgit Nilsson, på baksidan syns Skåne där hon växte upp.

Källa: Riksbanken, Nationellt forensiskt centrum