Om LRF kommer att få ekonomiskt stöd eller inte från regeringen och EU är oklart. Tillsammans med de övriga nordiska länderna och Baltikum, länder som står inför liknande utmaningar med torkan som Sverige, har organisationen skrivit brev till EU-kommissionen. Dessutom har man kontakt med och söker kontakt med politiker på olika nivåer.
- Vi beskriver vår bästa bedömning av läget och har flera förslag på hur politikerna kan hjälpa bönderna genom ett otroligt svårt läge, säger Palle Borgström.
Ersättningar och krisstöd
Förslagen handlar om utbetalningar av EU-ersättningar som släpar efter för år 2015, 2016 och 2017. De handlar också om att göra större förtida utbetalningar av årets ersättningar. Man diskuterar också möjligheterna till att utnyttja EU:s krisstöd.
- Det handlar dels om kontanta utbetalningar, dels om möjligheter till att frysa in kött om vi måste slakta fler djur än vad vi sannolikt behöver. Även om vi gör allt vi kan för att inte behöva göra det.
Men dessa former av ekonomiskt stöd innebär inga nya pengar, utan är pengar som lantbrukarna hade fått ändå, förklarar Palle Borgström. Han betonar att bönderna kommer att behöva nya pengar.
- Man kan jämföra med torkan 1992. Efteråt räknade man på ett inkomstbortfall på tre miljarder kronor.
"Behövs nya pengar"
Hur pass mycket ekonomiskt stöd utan nya pengar skulle hjälpa bönderna vet Palle Borgström inte.
- Varje krona är värdefull. Det handlar också om likviditet, säger han.
Men ekonomiskt stöd utan nya pengar kommer inte att förta effekten av torkan, menar han.
Enligt Palle Borgström har politikerna sagt att de ska återkomma när de har funderat färdigt. Inga konkreta löften har ännu getts.
Nära dialog med myndigheter
I en skriftlig kommentar till TT säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) att regeringen arbetar i nära dialog med myndigheter och andra aktörer för att hitta flera olika lösningar som kan underlätta för lantbrukarna framöver. Det handlar bland annat om att lantbrukarna ska kunna ta foder på gräsmark som annars inte ska skördas.
"Våra myndigheter har också ansökt om att få betala ut ett större förskott än normalt av EU-ersättningar i höst. En annan viktig fråga som diskuteras just nu är att ansöka om ett krisstöd hos EU-kommissionen som hjälp till lantbrukarna som har drabbats av torka, vilket regeringen nu undersöker", säger han och fortsätter:
"Alla dessa åtgärder hjälper lantbrukarna som just nu har en väldigt svår situation. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen och är beredd att vidta de åtgärder som situationen kräver."
Fakta: Torka
Torka uppstår när det varit väldigt lite nederbörd under en period. Det blir då brist på vatten i naturen och för mänskliga aktiviteter. När det regnar mindre än normalt fylls inte markvatten, sjöar eller vattendrag på som de brukar. Vid växtsäsong suger växterna åt sig det vatten som finns i marken och inget rinner vidare ner till grundvattnet.
När det inte regnar alls eller väldigt lite under en lång tid kallas det för torrperiod. Växterna tar upp det markvatten som finns tillgängligt, men när det inte fylls på av regn nås till slut markens vissningsgräns. Då orkar växterna inte suga upp det vatten som finns i markens porer.
Under torrperioder minskar den så kallade avrinningen, det vill säga vattenflödet från ett område i naturen. Under år med låg avrinning är vattentillgången begränsad, vilket bland annat leder till minskad vattenkraftsproduktion. Den lägsta avrinningen förekommer i Sveriges sydöstra delar, då det är ett område med högre genomsnittlig avdunstning och lägre nederbörd än resten av landet.
Källa: SMHI