Island har tagit täten i den globala kampen för jämställda löner. Sedan årsskiftet måste företag med över 25 anställda bevisa att de ger män och kvinnor lika betalt för lika utfört arbete – annars riskerar de böter.
Diskriminering baserat på kön är olagligt i många länder, men forskning har visat att den lagstiftning som finns är långt ifrån effektiv. På Island finns sedan 1961 en lag som ska garantera jämställda löner, men trots detta existerar fortfarande ett lönegap – något som politikerna nu hoppas få bukt med.
"Ett verktyg"
- Det här är ett verktyg för att öka tempot och för att åstadkomma jämställda löner. Målet är att löneklyftan ska vara utraderad 2020, säger Håkan Juholt som är Sveriges ambassadör på Island.
- En myndighet har fått i uppdrag att utfärda certifiering av företags lönepolicys, men också erbjuda stöd för att ta fram planer och åtgärder för en jämställd lönesättning
Den genomsnittliga lönen för kvinnor i 144 länder ligger på 12 000 dollar (98 000 kronor), jämfört med 21 000 dollar (172 000 kronor) för män, enligt Världsekonomiskt forum (WEF) vars prognos är att kvinnor inte kommer att komma i kapp förrän om 217 år. Aktivister hoppas nu att Island ska fungera som inspiration för andra länder.
"Kan inte dölja"
Island har länge legat i framkant när det gäller kampen mot ojämlikhet mellan könen. De senaste nio åren har landet legat i topp i WEF:s mätning över de mest jämställda länderna i världen när det gäller utbildning, hälsa, ekonomiska möjligheter och politisk makt.
- Med 350 000 invånare går det inte att gömma en orättvisa. Det finns naturligtvis inte i något land en acceptans för lönediskriminering av kvinnor, men här upptäcks det snabbt tack vare landets litenhet i befolkning, säger Håkan Juholt som uppfattar att det finns ett brett isländskt stöd för den nya lagstiftningen.