Att barn och unga rör sig mindre är en utveckling som pågått under en längre tid, men som eskalerat under pandemin. Forskning och rapporter har visat att barn blivit tyngre, att de rör sig mindre och spenderar mer tid framför skärmar. Nu visar även en rapport från Riksidrottsförbundet (RF) att många idrottsföreningar kämpar med färre medlemmar och störst är oron för att tappa tonåringarna.
I mars släpptes rapporten Två år med corona, där närmare 2500 idrottsförbund svarat på en enkät. Resultaten visar en svår situation för förbunden – man har fått ställa in träningar och tappat medlemmar, ekonomin är skral och det finns en oro för att tonåringarna inte kommer tillbaka igen.
– Vissa idrotter, som kontaktsporter, gick inte att bedriva under pandemin, och den pågick länge. Många förbund är rädda att det påverkar beteenden hos barn och unga, och att de inte får tillbaka dem igen efter pandemin. Även om nyrekryteringen går bra så är det ett gäng som man har förlorat som inte hittar tillbaka, säger Anders Albertsson, distriktsidrottschef på RF.
Fanns problem redan innan covid
Centrum för fysisk aktivitet i Göteborg driver flera FaR-mottagningar, och här tas personer emot som fått fysisk aktivitet utskriven på recept (FaR står för just ”fysisk aktivitet på recept”).
På mottagningarna har man sett tydligt att barn och unga rört sig mindre under pandemin.
– Vi såg en tydlig ökning av stillasittande redan innan, men det har dragit i väg. Och värst är det för tonåringarna, säger Johan Sjöström, fysioterapeut och teamsamordnare, och får medhåll av kollegan Anna Orwallius, fysioterapeut:
– De BVC-sköterskor och skolsköterskor vi är i kontakt med tycker även de att de ser en skillnad. Vi hör även att den psykiska ohälsan ökar, där kan man fundera på om det finns en koppling till minskad fysisk aktivitet, säger han.
Inkomst och utbildnings spelar in
Det är hos tonåringarna som trenden mot ökat stillasittande är tydligast, och hos mer socioekonomiskt utsatta grupper. Alla familjer har inte möjlighet att betala för aktiviteter eller få ihop dem med vardagens schema. Det kan även vara svårt för nyanlända att hitta aktiviteter och känna till hur föreningslivet fungerar.
– Generellt ökar stillasittandet mer hos barn och unga som har vårdnadshavare med låg inkomst, jämfört med hög eller medel. Det är även så att om man har föräldrar som är fysiskt aktiva så är barnen också mer så, det spelar roll vilka vanor och mönster som finns i familjen, säger Sofia Nankler, verksamhetschef på Centrum för fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet för barn
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att unga mellan sex och 17 år ägnar sig åt en pulshöjande aktivitet en timme om dagen. Minst tre dagar i veckan bör man ägna sig åt aktivitet med hög intensitet, som stärker muskler och skelett.
I dag är det endas 2 av 10 barn som når upp till rekommendationerna. Färre flickor uppnår målen, och färre tonåringar än yngre barn.
Även Anders Albertsson på Riksidrottsförbundet ser att utvecklingen drabbar vissa grupper hårdare.
– Pandemin har snabbat upp en process som jag tycker vi kunnat se tidigare. Och vilka föräldrar du har och var du bor har betydelse. Många unga hittar inte till föreningslivet och idrotten om de inte vuxit in i den. Barn rör sig mindre generellt, det är inget nytt, och dem som inte rör på sig inom idrotten de rör inte på sig alls.
Att den fysiska aktiviteten minskat märker även idrottsrörelsen på den motoriska förmågan hos barn som börjar i olika aktiviteter. När man rör sig mindre utvecklas inte den grundläggande motoriken och rörelseförståelsen lika mycket.
Även Försvarsmakten vittnar om att värnpliktiga ungdomar har en lägre nivå av fysisk förmåga, rörlighet och kondition än för flera år sedan.
Att de yngre barnen utvecklar rörelseförståelse senare är något som både fysioterapeuterna på FaR-mottagning får till sig, och som Anders Albertsson på RF kan vittna om personligen:
– Jag har varit friidrottstränare och kommit tillbaka efter 20 års frånvaro, och märker att man måste lära en del av barnen helt grundläggande färdigheter som att hoppa. Det är inte helt naturligt för alla att kunna, och rörelse måste vara på alla barns villkor. Där tror jag att skolan spelar stor roll, alla barn går i skolan och där kan man skapa intresse för att röra sig – även hos dem som inte sökt sig till en idrott, säger han.
Även om pandemin har skyndat på utvecklingen, så är det snarare ungas nya vanor som kan vara en av de bakomliggande orsakerna, tror han. Unga lever i en annan verklighet med sitt skärmliv.
– Förr behövde du ta dig någonstans för att vara en del av en gemenskap, nu behöver du knappt lämna sängen. Det är förstås tilltalande. Jag tror att många gärna vill röra mer på sig, men den första barriären är svår att ta sig över. Det kan nog även alla vuxna känna igen sig i, att det finns en tröskel att passera som är ganska jobbig, säger Anders Albertsson.
Han får medhåll från Anna Orwallius på Centrum för fysisk aktivitet:
– Det är kämpigt att ta sig upp ur soffan och många kan behöva hjälp att komma igång. Det är viktigt att ha med att det inte bara är individen själv som bär ansvaret. Stora samhällsaktörer, som till exempel skolan eller i samhällsplaneringen skulle vi kunna bli mycket bättre på att arbeta för att vi för oss mer, säger Anna Orwallius.
LÄS MER:Andreas slutade dricka – skapade app för att hjälpa andra
LÄS MER:Experterna spår – så kan skolan bli i framtiden
LÄS MER:Han lever utanför elnätet – producerar sin egen el
LÄS MER:Det ska du tänka på när du laddar ner läxappar till barn
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
