Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Landets yrkeshögskolor har medvind

Kortare utbildning och mer fokus på praktik. Det är några av de vanligaste skälen att välja yrkeshögskola framför traditionell högskola eller universitet. I år satsar regeringen stort på yrkeshögskolorna. Ekonomi & Karriär tog reda på varför.

Alonnika Ritchey föddes i USA och kom till Sverige för tolv år sedan. Hon älskar språk och med engelska som modersmål kändes det helt rätt att studera till engelsklärare. Men det var inte rätt. Hon trivdes inte alls i lärarrollen. Sedan dess har hon fortsatt prova sig fram på universitet och högskolor. Alonnika Ritchey har läst allt från medie- och kommunikationsvetenskap och kinesiska till filmvetenskap, psykologi och matematik.
– Efter en föreläsning på mediekommunikationsprogrammet stannade jag kvar i dörröppningen för att ställa en fråga till professorn. Det slutade med att vi pratade länge. Jättelänge. Till slut sa hon ”det låter som att du vill bli copywriter”. Jag hade aldrig hört talas om det, men gick hem och googlade. Jag grät lyckotårar. Mitt drömyrke hade en titel, säger Alonnika Ritchey.
En copywriter producerar texter och spånar idéer som används i marknadsföringssammanhang. Det kan vara allt från reklamfilmer till galna pr-kupper. Alonnika Ritchey fastnade för en tvåårig copywriterutbildning vid Yrgo, yrkeshögskolan, i Göteborg. Nu har hon precis läst klart all teori och ska ut på en långpraktik som varar ända till december då hon tar examen.
– På universitet var 90 procent teori och kanske tio procent, eller ännu mindre, praktik. På yrkeshögskolan är det helt annorlunda, säger Alonnika Ritchey.
Hon konstaterar också att även teorin varit knuten till arbetslivet. När de har jobbat med projekt i skolan har flera av dem presenterats för kommunikationsbyråer.
– Några av våra idéer har redan blivit till verklighet och då har vi inte ens börjat på praktiken än. Det känns kul, säger Alonnika Ritchey.

Hennes kurskamrat Farshid Rodsari siktar på att jobba som art director, AD, när han är klar. För honom var Yrgo en snabbare väg till arbetsmarknaden än högskolan:

– Utbildningen sammanfattar allt kreativt jag jobbat med tidigare. Vi lär oss att jobba med idéer, med kärnan i budskapen. Och att den är utformad i samarbete med ledande aktörer i branschen gör att vi är redo att gå ut och arbeta direkt efter examen.
Personer med yrkeshögskoleutbildning anses eftertraktade på arbetsmarknaden. Ändå har antalet studieplatser varit begränsade. Nu ska det bli ändring på det.
Under de kommande åren storsatsar regeringen på yrkeshögskolan. Regeringen har avsatt 150 miljoner kronor som ska finansiera sammanlagt 2 500 permanenta utbildningsplatser. Kommande år utökas siffran till 360 miljoner kronor, vilket motsvarar 6 000 utbildningsplatser.
Katarina Hjernestam är områdeschef för Yrgo i Göteborg. Det är en av Sveriges största yrkeshögskolor och hon menar att utbildningsformen har många framgångsfaktorer.
– Våra utbildningar är förhållandevis korta och designade för att leda till arbete. Allt skräddarsys i nära samarbete med näringslivet. Drygt nio av tio har arbete när de avslutat sin utbildning hos oss. Det ger väldigt motiverade studenter, säger Katarina Hjernestam.
På Yrgo finns ett 40-tal olika yrkeshögskoleutbildningar inom områdena samhällsbyggnad och byggteknik, ekonomi och administration, media, besöksnäring, restaurang och bageri, teknik, transport samt vård och omsorg. De flesta utbildningarna är två år långa, men det finns både kortare och längre. Ungefär en tredjedel av utbildningstiden utgörs av praktik, så kallad LIA, som står för lärande i arbete.
– Då får studenterna möjlighet att komma in i yrket och odla kontakter. De har ett nätverk när de är färdigutbildade. Många får jobb på sin praktikplats, säger Katarina Hjernestam.
Två av de mest populära utbildningarna just nu är bank- och försäkringsrådgivare samt juristassistent. Som juristassistent, eller paralegal som det också kallas, jobbar man till exempel med att upprätta avtal och skriva enklare rättsutredningar.

Annelie Almérus arbetar på Arbetsförmedlingens analysavdelning. Hon ser YH-utbildningarna som ett mellanting mellan högskole- och gymnasiekompetens och konstaterar att de flesta yrkesutbildningarna ger goda jobbchanser. Just nu råder extra stor brist på arbetskraft inom diverse byggyrken samt vård och omsorg. För yrken som kräver universitetsutbildning är bristen som störst på lärare, civilingenjörer, sjuksköterskor och läkare.
– Vårdadministratörer och medicinska sekreterare är ett sådant yrke som lyfts tack vare YH-utbildningarna. De avlastar övriga vården som ju är hårt pressad. Jag kan tänka mig att man på liknande sätt skulle kunna ta in nya kompetenser i skolan som kan avlasta lärare, säger Annelie Almérus.

Allonika Ritchie och hennes klasskamrater på copywriterutbildningen har precis presenterat sina examensarbeten. Själv valde hon att fördjupa sig i hur man kan använda emojis i marknadsföring. Arbetet togs väl emot.
– Jag var orolig för min svenska inte var tillräckligt bra för att kunna jobba som copywriter, men det har gått bra. Det här är ett fantastiskt yrke. Man får betalt för att brainstorma! säger Alonnika Ritchey.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.