På uppdrag av regeringen har Jämy tillsammans med Myndigheten för delaktighet (MFD) kartlagt hindren för ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning. Och resultaten är förvånande tydliga, anser Malin Ekman Aldén, generaldirektör för MFD.
- Den här gruppen har en ganska dramatiskt sämre situation.
Rapporten pekar på stora skillnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning bland annat vad gäller inkomst och omfattning av arbete. Fler kvinnor än män med funktionsnedsättning hamnar till exempel under den relativa fattigdomsgränsen.
Bland sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning arbetar 57 procent heltid jämfört med 83 procent av män med funktionsnedsättning. Det innebär att glappet är större bland funktionsnedsatta än i den sysselsatta befolkningen i sin helhet där 67 procent av kvinnorna och 87 procent av männen jobbar heltid.
Färre får lönestöd
Detta gör att kvinnor i större utsträckning riskerar att bli beroende av andras inkomst.
- Vi måste komma ifrån normen att män jobbar heltid och kvinnor jobbar deltid. Det gäller i hela befolkningen, men det är extra tydligt för kvinnor med funktionsnedsättning, säger Lena Ag.
I rapporten konstateras även att de lönestöd som riktas till personer med funktionsnedsatta träffar kvinnor annorlunda än män. Till exempel får färre funktionsnedsatta kvinnor lönesubventionerade anställningar än män.
En förklaring till detta är att deltidsarbetande kvinnor antas ha en starkare förankring till arbetsmarknaden och därför i mindre behov av stöd än heltidsarbetslösa personer.
I fjol hade 46000 män och 31000 kvinnor lönebidrag.
Rapportförfattarna pekar även på brister i utbildningssystemet som försenar och begränsar unga funktionsnedsatta kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Likaså upplever en större andel kvinnor än män med funktionsnedsättning att de utsätts för diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet.
Mer kunskap behövs
Att kvinnor med funktionshinder har sämre ekonomiska förutsättningar har varit känt sedan länge. Men kunskapsnivån om samspelet mellan funktionsnedsättning och jämställdhet inom arbetslivet måste höjas, anser Lena Ag.
- När man jämställdhetsintegrerar verksamheter måste det här perspektivet finnas med, säger hon.
I SCB:s arbetskraftsundersökning rapporterar 12 procent av sysselsatta svenskar att de har en funktionsnedsättning. Två tredjedelar av dessa bedömer att funktionsnedsättningen leder till nedsatt arbetsförmåga.
Enligt Socialstyrelsen definieras funktionsnedsättning som nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
- Den stora gruppen är personer med psykisk ohälsa, säger Malin Ekman Aldén.
Fakta: Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning
I SCB:s Arbetskraftsundersökning har 12 procent av personerna 16–64 år en självrapporterad funktionsnedsättning.
Kvinnor med funktionsnedsättning bedömer i större utsträckning (73 procent) än män med funktionsnedsättning (62 procent) att deras arbetsförmåga är nedsatt.
40 procent av kvinnor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga upplever sig utsatta för diskriminering eller kränkande särbehandling i arbetslivet.
Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är den relativa fattigdomsgränsen.
20 procent av kvinnor med funktionsnedsättning över 30 år befinner sig i den gruppen, jämfört med 16 procent av män med funktionsnedsättning.
Källa: Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet