Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
De svenska hushållens lån hade i november en årlig tillväxttakt på 5,7 procent. Arkivbild.

Lägsta lånetillväxten på över fyra år

Hushållens skulder ökade med 5,7 procent i årstakt i november i fjol, den lägsta nivån på över fyra år.

Finansinspektionens amorteringskrav och svajiga bostadspriser dämpar skuldtillväxten bland svenska hushåll. Men obalanserna efter år av snabb skuldillväxt finns kvar, varnar Olle Holmgren.

Ett riktmärke för att bedöma om lånetillväxten är rimlig är den så kallade disponibelinkomsten i den svenska ekonomin, som ligger på cirka 4,5 procent per år. Förutom löneökningar påverkas disponibelinkomsten i ekonomin av befolkningstillväxten och den ökade sysselsättningen.

- Man börjar komma ner på nivåer som gör att hushållens skuldkvot planar ut. Och det är väl positivt, säger Holmgren.

Konjunkturen på väg ned

Enligt Holmgren påverkas skuldtillväxten fortfarande av långsiktigt ihållande effekter från historiskt kraftiga prisökningar på bostadsmarknaden, som slår igenom när lågt belånade hushåll efter långvarigt ägande säljer en bostad till högt belånade hushåll.

- Man kan vara lite orolig för den prisutveckling vi har haft under lång tid. Skuldsättningen har ökat och bostadspriserna har ökat under en lång period. Det kan ju bli en besvärlig situation så småningom, när nästa lågkonjunktur kommer, säger han.

Och att konjunkturen är på väg nedåt är något de flesta bedömare är eniga om. Både Konjunkturinstitutet och Riksbanken har i sina senaste prognoser räknat med en ganska kraftig nedgång för tillväxten i år jämfört med 2018. Och flera av storbankerna, däribland SEB, är just nu i färd med att skruva ned sina tillväxtprognoser.

- Den stora frågan är ju hur det ser ut internationellt. Hur allvarligt är det med börsfallen och att inköpschefsindex har sjunkit i vissa områden. Det är en svårbedömd situation, säger Holmgren.

Drar undan köpkraft

En baksida av en lägre lånetillväxt är samtidigt att det drar undan köpkraft från bostadsmarknaden. Det kan slå mot den redan skakiga konjunkturen vad gäller bostadsbyggande och göra det svårare att hantera tecken på bostadsbrist på många håll.

TT: Måste man ha en osund lånetillväxt för att få ett byggande som motsvarar behoven?

- Det är en bra fråga. Visst finns det en annan aspekt av att utlåningen bromsar in. Man kan ju fråga sig, hur ska man lösa boendefrågan utan att öka på riskerna för obalanser i framtiden, säger Holmgren.

- Det reser många intressanta frågeställningar. Är det bättre att bygga hyresrätter och vem ska i så fall finansiera det?