Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lägre lön ska ge unga jobb

Om ett eller två år räknar Anders Borg med att ha fått bukt med den höga ungdomsarbetslösheten.

Huvudreceptet: en period med lägre lön för dem som kommer från yrkesutbildningar. Men först måste finansministern få fack och arbetsgivare att göra som han vill.

Det är torsdag eftermiddag och Anders Borg studsar upp på Handelshögskolans scen, full av entusiasm. Nu ska han få ägna en timme åt det han ser ut att älska mest: oavbrutet föreläsande om svensk ekonomi.

"Fler i arbete efter krisen" står det på den första powerpointbilden. Sedan zappar Borg fram 28 bilder till, där siffror, staplar och diagram sammantaget ska visa att Sverige har goda möjligheter att få ned arbetslösheten. Men att förutsättningen är några viktiga strukturreformer.

Publiken verkar tro honom, åtminstone ställer professorerna och studenterna bara välvilliga frågor.

Men nu är det inte i första hand dem han ska övertyga. Anders Borgs nästa stora projekt är att uppvakta arbetsmarknadens parter med samma tabeller och budskap, så att de går med på de strukturreformer finansministern anser vara nödvändiga.

Vi pratar vidare om det efter föreläsningen.

Regeringen har inlett samtal med arbetsmarknadens parter, bland annat om integration och om ungdomsarbetslösheten. Vad är det ni vill uppnå?

- Sverige har under lång tid haft hög ungdomsarbetslöshet. Orsakerna till det är lite grann hur svenska modellen fungerar. Skolan har inte fungerat så bra som den skulle, många lämnar skolan utan riktig examen. Vi har inte någon riktigt bra övergång i termer av lärlingssystem till yrkeslivet. Vi har relativt höga kostnader för att anställa, vi har relativt höga tröskeleffekter i bidrags- och skattesystemen. Det har gjort att ungdomsarbetslösheten sedan början av 90-talet fastnat på en hög nivå.

Så vad är det ni vill att fack och arbetsgivare ska komma överens om?

- Ja, till exempel ett system som mer påminner om det vi har i Tyskland eller Holland eller i verkstadsindustrin. Att du går en färdigutbildningsperiod när du utbildar dig till vårdbiträde eller barnskötare, kanske till och med förskollärare. Det ger en bredare väg in på arbetsmarknaden. Kan vi (regeringen) sedan bidra med handledarstöd, någon lättnad på någon arbetsgivaravgift eller något annat så är vi beredda att överväga det.

Du tänker dig alltså ett slags lärlingssystem med en periods lägre lön, snarare än generellt lägre ingångslöner, som annars många borgerliga debattörer förordar?

- Vi ska utgå från Sverige, där vi har yrkesskolor. Man kommer ut på arbetsmarknaden med viss kompetens. Det är inte realistiskt att vi helt ersätter det med ett lärlingssystem. Men en modell är den Metall har landat i: 75 procent av ingångslönen under utbildningsperioden. Jag kan inte riktigt bedöma om det är en modell för alla andra, det ska fack och arbetsgivare förhandla om.

- De länder som har väsentligt lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige är faktiskt inte de anglosaxiska avreglerade länderna, utan det är just Österrike, Tyskland, Holland. De har bredare vägar in i arbetslivet, men i övrigt ser deras arbetsmarknad ut som vår: man har kollektivavtal, man har avtalsrätt, man har arbetslöshetsförsäkringar.

Hur snabbt kan det här gå?

- Förhandlingarna är tänkta att börja på allvar i höst, efter avtalsrörelsen.

- Vi vill att det här ska gå snabbt. Det kanske inte blir förslag i höstbudgeten men i alla fall 2013. Inom 12-18 månader bör vi ha hunnit göra framsteg.

Men gör ni tillräckligt för unga som är arbetslösa nu? Allt fler går arbetslösa länge, till och med så att de börjar hamna i Fas 3, vilket oroar Arbetsförmedlingen.

- Sverige har ändå väldigt, väldigt låg långtidsarbetslöshet bland ungdomar jämfört med andra länder i Europa. Vårt problem är att vi sedan har en grupp ungdomar, ofta invandrare, ofta med svag utbildningsbakgrund, som varaktigt hamnar utanför arbetsmarknaden. Men nu har vi öppnat för att man från Arbetsförmedlingen får gå in på ett tidigare stadium och hjälpa unga i riskgrupper.

Arbetsförmedlingen tycker inte att det räcker utan vill kunna hänvisa ung direkt till kommunal vuxenutbildning, med aktivitetsersättning. Vad tycker du om det?

- Vi har ju valt att expandera platserna på komvux väldigt kraftigt och vi har öppnat för att man ska få högre studiefinansiering under två år om man inte har examen. Det har gjort att vi har kunnat hantera mycket större volymer av personer som erbjuds utbildning. Måste jag välja mellan hög ersättning och att många får utbildning, då väljer jag fler platser.

Men er stora satsning mot ungdomsarbetslösheten är sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 26 och sänkt restaurangmoms. Forskarna är tveksamma till om det ger fler jobb, åtminstone blir varje jobb väldigt dyrt. Är det inte mer träffsäkert att i stället lägga resurserna på dem som står långt från arbetsmarknaden?

- Vi har gjort en väldigt riktad satsning, nystartsjobben till den som varit långtidsarbetslös, sjukskriven eller i förtidspension. Men det finns inte en enkel avvägning mellan de här breda åtgärderna och att man skulle kunna ersätta dem med riktade stöd på några hundra miljoner. Höjer man skatten med 15 miljarder har man slagit ut många människor, det går inte att komma runt.

Väldigt få unga arbetslösa får a-kassa och en del av dem måste söka försörjningsstöd på socialkontoren i stället. Är det rätt?

- De flesta får aktivitetsstöd, en del får studiestöd. Sedan har vi alltid haft ett försörjningsstöd när personer faller igenom de andra skyddsnäten. Nu kommer vi med ett förslag i vår om att det ska löna sig bättre att gå ur försörjningsstöd och börja arbeta, man får behålla en del av pengarna. Det kommer att ha stor betydelse för ungdomar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.