Lättare att prata om sex än om privatekonomi

ANNONS
|

Sex är det mest förbjudna samtalsämnet överallt i landet – utom i Västra Götaland. Här är det, enligt en undersökning som låneförmedlaren Advisa låtit göra, mest tabu att prata privatekonomi.

Här uppger också flest – 58 procent – att ekonomin är ansträngd. Och trots att göteborgarna lånar mest av alla upplevs konsumtionslånen som särskilt skambelagda.

Det kostar alltså att låna av framtiden, både den ekonomiska och den personliga hälsan kan ta stryk. Karin Nordlander är Sveriges första sparterapeut. På uppdrag av Advisa motiverar hon privatpersoner att ta grepp om sin ekonomi och få bättre balans i tillvaron.

- Vi stressar och vi bråkar kring pengar. Det är en av de saker som ställer till störst problem i vår tillvaro, säger hon.

ANNONS

Undersökningar från Advisa bekräftar bilden. En tredjedel av svenskarna mår dåligt av att tänka på den egna ekonomin, samtidigt som över hälften har eller har haft konsumtionslån. Enligt Statistiska Centralbyrån har den totala volymen konsumtionslån de senaste tolv åren ökat från 161 till 266 miljarder kronor. Idag har cirka 2 miljoner svenskar någon form av konsumtionslån.

Ett konsumtionslån är ett lån utan säkerhet som pant. Det kallas också blancolån. Det kan vara sms- eller snabblån, men då handlar det oftast om mindre summor. Vanligare är banklån som tas för att till exempel köpa bil, renovera eller betala av gamla skulder. Ofta marknadsförs lånen som räntefria.

Karin Nordlander ser rött bara hon hör ordet.

- Ja, jag får kalla kårar. Det kan bli väldigt dyra och otrevliga historier. Man ska inte dra alla över en kam men det finns inga lån som är gratis. Dolda avi- och uppläggningskostnader tillkommer och hinner du inte betala av lånet på de tolv månader som butikerna basunerar ut som räntefria kan räntan bli skyhög. Men det står i det finstilta som man måste ha förstoringsglas för att läsa, säger hon.

Karin Nordlander har förståelse för att människor måste låna till större investeringar som en bil eller nya vitvaror. Men när man lånar lite här och där till olika saker är det lätt att tappa greppet om totalkostnaden.

ANNONS

- Med lite hjälp kan kunderna samla ihop sina skulder hos en enda långivare och få bättre villkor. Ofta kan de minska kostnaderna radikalt, det kan handla om tusentals kronor om året, säger Karin Nordlander.

Som den terapeut hon i grunden är pratar hon också gärna om varför och hur vi shoppar, och vad shoppingen gör med oss. I Advisas undersökning uppger 42 procent av de svarande att det händer att de handlar för att må bättre, trots att de egentligen inte har råd.

- Ofta använder vi shopping för att döva känslor, för att må bättre för stunden. Livet kan vara jättejobbigt i övrigt – ”men jag har i alla fall en fin tröja”.

Det finns inga likhetstecken mellan pengar och lycka, visar olika undersökningar. För oss i västvärlden leder inte högre konsumtion till större glädje i slutändan.

Karin Nordlander talar om den attitydförändring som skett de senaste decennierna. Om ett köpsamhälle där det är helt okej att handla först och betala sen, och där vi förväntas renovera köket och byta bil vartannat år.

- Vi tar konsumtionslån för att leva upp till vad vi tror är omgivningens förväntningar, till bilder av det perfekta livet. Och vi är väldigt förtjusta i quick fix, som att låna pengar för att åka på semester. Men kanske kan man uppriktigt ställa sig frågan om man verkligen behöver ett nytt köksbord eller nya klinkers i badrummet, resonerar hon.

ANNONS

Egentligen är Karin Nordlander inte helt bekväm med att vara en sådan där präktig rätta-mun-efter-matsäcken-person, men hon vill ändå uppmana människor att tänka efter före. Inte minst för att slippa hamna bland den fjärdedel av befolkningen som ibland mår dåligt på grund av konsumtionslån.

- Lån är alltid dyra, oavsett om villkoren är bra eller dåliga, summerar hon.

Läs också: Detta lånar vi till - och därför lånar vi

ANNONS