Tre kvinnor med tre olika liv i vårt exempel får nästan lika låga pensioner – efter skatt och bostadstillägg. Bara en dryg tusenlapp skiljer om vi förutsätter att sjuksköterskan Karin jobbat heltid till 65, att socialsekreteraren Sara jobbat heltid i 30 år och halvtid i 10 och att Ingrid inte skaffat sig någon pensionsgrundande inkomst alls.
- Äldre generationers kvinnor som varit hemmafruar måste i många fall ha bostadstillägg för att överleva på något rimligt sätt. För kvinnor som är unga idag är det däremot en risk att stanna hemma utan lön i långa perioder eftersom vi inget vet om bostadstillägg framöver, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Det faktum att pensionssystemet, som skulle belöna varje extra intjänad krona, inte ger högre pensioner för stora grupper efter mer än 40 års arbete, kritiserar journalisten och författaren Joel Dahlberg i den nya boken Pensionsbluffen – tryggheten som gick upp i rök (Ordfront).
Medan lönerna de tio senaste åren höjts med 20 procent har pensionerna minskat med 3 procent, konstaterar han och nämner att det är stor risk att bromsen slår till igen och att det mesta talar för allt sämre pensioner för varje ny generation.
Det huvudskäl som ansvariga politiker och konstruktörer av systemet framhåller är att medellivslängden ökat mer än man antog 1993. På tio år har den ökat med 1,25 år. Deras slutsats är därför att vi bör arbeta fler år, antingen genom att gå ut i yrkeslivet tidigare eller stanna kvar längre.
- Dagens studenter måste arbeta till 69 år, anser Bo Könberg, tidigare ansvarig FP-politiker och nu ordförande för Pensionsmyndigheten.
Gunilla Nyström tror också att ytterligare ett par yrkesår blir den bästa metoden att säkra framtida pensionsnivåer.
- Varifrån ska pengarna annars tas, ska vi blåsa upp statsskulden och ta från kommande generationer som i ATP-systemet eller ska vi avsätta mer pengar under de år vi arbetar och då barnfamiljer redan har stora utgifter? frågar hon.
I det korta perspektivet pekar hon på att pensionärer beskattas hårdare än löntagarna.
- Det är stor skillnad att gå från en lön med jobbskatteavdrag till en pension på 60 procent av slutlönen och dessutom bli hårdare beskattad. Att neutralisera den skillnaden kan vara motiverat.
Bostadstillägget för pensionärer (BTP) höjdes vid årsskiftet med 170 kronor.
• Är max 93 procent av en bostadskostnad upp till 5000 kronor plus ett tillägg på 170 kronor.
• Gäller tidigast från 65 år för den som tar ut hel pension.
• Förmögenhet över 100000 reducerar BTP. Ägd permanentbostad räknas inte som förmögenhet.
• Särskilt bostadstillägg (SBTP) finns också för pensionärer med låg inkomst och hög hyra.
