Bäst betalda styrelseordföranden 2019, AB Volvos Carl-Henric Svanberg (t.v.) med 4 075 000 kronor, här med vd Martin Lundstedt vid sin sida på en tidigare stämma. Arkivbild.
Bäst betalda styrelseordföranden 2019, AB Volvos Carl-Henric Svanberg (t.v.) med 4 075 000 kronor, här med vd Martin Lundstedt vid sin sida på en tidigare stämma. Arkivbild. Bild: Adam Ihse/TT

Kraftiga lyft för direktörernas arvoden

Ekonomin tvärdog, människor skickades hem och löneökningar uteblev. Men mitt under brinnande pandemi fick direktörerna höjda styrelsearvoden med närmare nio procent, visar en studie.

ANNONS

Den beskrevs då som den värsta krisen sedan andra världskriget – den ekonomiska kollapsen förra våren när corona fick fäste i hela världsekonomin. Ungefär samtidigt höll börsbolagen sina bolagsstämmor, i huvudsak digitala med begränsad debatt och insyn.

Men krisen gick styrelseproffsens ersättningar förbi. Enligt en undersökning från revisionsjätten PWC höjdes styrelseledamöternas arvoden i de större börsbolagen med i genomsnitt 8,7 procent vid besluten som klubbades på stämmorna våren 2020.

Två år i rad

Och det kan inte ses som någon kompensation för ett tidigare magert år. 2019 höjdes arvodena med nästan sju procent.

Sett på lite längre sikt minskade arvodena något i genomsnitt bland storbolagen mellan 2014 och 2016, men har sedan dess ökat med nästan 100 000 kronor eller 21 procent till en årlig ersättning på 530 000 kronor det gångna året.

ANNONS

För styrelsens ordförande, som förstås tjänar bäst bland ledamöterna, var höjningen i snitt 5,6 procent, eller 75 000 kronor, till drygt 1,4 miljoner kronor vid fjolårets stämmor. Men det fanns också storbolag som pausade de sedvanliga höjningarna av styrelsearvodena. Lastbilsjätten Volvo med den högst betalde styrelseordföranden Carl-Henric Svanberg i spetsen var ett sådant. I år togs det igen, höjningen blev 100 000 kronor plus diverse höjda ersättningar för utskottsarbeten.

Blygsamma löneökningar

Ägarrepresentanterna brukar motivera de höjda ersättningarna med att arvodena är högre i andra länder. Och så är det, rent generellt, enligt Anna Gustring Boman, partner på PWC.

– Sen har styrelsearbetet blivit allt mer komplext, inte minst i pandemin har det blivit tydligt, säger hon.

Småspararorganisationen Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton är inne på samma spår – styrelserna fick nog i många fall jobba hårdare. Men i andra vågskålen ligger att det inte ser särskilt snyggt ut med höjda ersättningar när anställda i många fall skickades hem.

– Det är en svår fråga. Jag har svårt att superrasa över det här, även om jag förstår att man kan bli upprörd, säger Linton.

Han resonerar också kring att en del hann hålla sin stämmor innan de riktiga konsekvenserna av pandemin stod helt klara.

Under samma period har lönerna i snitt för vanliga löntagare ökat med historiskt låga påslag, drygt två procent årligen, det vill säga mindre än hälften så mycket som direktörerna de senaste åren.

ANNONS

Många styrelseledamöter har flera uppdrag. Enligt PWC:s rapport lyfte de tio bäst betalda ledamöterna, med 3-5 uppdrag vardera, i snitt 6,2 miljoner kronor i arvoden under 2019.

Fakta: Så mycket höjdes arvodena

Beslut om höjda styrelsearvoden, i genomsnitt, vid börsbolagens stämmor 2020, per företagsstorlek på Stockholmsbörsens listor enligt följande:

Small cap (mindre bolag), +2,2 procent

Mid cap (medelstora bolag), +2,6 procent

Large cap (stora bolag), +8,7 procent

Källa: PWC

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS