Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Lettlands förre premiärminister Valdis Dombrovskis är en av EU-kommissionens exekutiva viceordföranden, med särskilt ansvar för ekonomin.
Lettlands förre premiärminister Valdis Dombrovskis är en av EU-kommissionens exekutiva viceordföranden, med särskilt ansvar för ekonomin. Bild: Francisco Seco/AP/TT

Kräver öppenhet om EU:s coronamiljarder

Skynda gärna på – men glöm inte öppenheten! EU-parlamentet kräver bättre insyn i hanterandet av mångmiljardstödet efter coronapandemin.

En efter en skickar EU:s medlemsländer just nu in sina planer till Bryssel om hur mycket de vill ha i lån och bidrag från EU:s stora coronastödsfond (RRF) – och till vad det ska användas.

Senast inkom Cypern i måndags, vilket gör att 18 länder nu gjort sitt och kan börja vänta på vad kommissionen och övriga medlemsländer ska tycka.

Vill ha insyn

Och där vill gärna EU-parlamentet också bli mer inblandat.

– Dela med er av era analyser! Vi försöker inte förhala processen, vi vill bara se informationen, manar rumänske ledamoten Dacian Ciolos, gruppledare för den liberala partigruppen RE i en debatt på tisdagen.

– Att skynda på utesluter inte behovet av demokratisk tillgång. Vi måste kunna visa för våra medborgare att processen varit öppen och att normala regler respekteras, säger belgiske kollegan Philippe Lamberts från miljöpartistiska De gröna/EFA.

Tanken är att EU-ländernas planer ska granskas av kommissionen inom två månader från att de lämnats in. Därefter ska varje plan gemensamt godkännas av medlemsländerna i EU:s ministerråd.

Sverige dröjer

Själva stödet hoppas sedan kommissionen börja betala ut så fort som möjligt. Sannolikt innebär det tidigast i höst.

– Mer troligen efter än före sommarledigheten (i augusti), konstaterar kommissionens finansansvarige exekutive viceordförande Valdis Dombrovskis i EU-parlamentet.

Kommissionen ville egentligen ha in alla planer till den 30 april, men utlovade redan tidigt i våras att den som önskade kunde få mer tid på sig. Sverige tillhör eftersläntrarna och siktar nu på att lämna in sin plan i slutet av maj. För svensk del beräknas coronastödet landa på mellan 30 och 40 miljarder kronor från EU. Sverige väntas inte söka något lån, utan endast bidrag.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta: EU:s coronastöd

EU-länderna enades under fjolåret om ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro i 2018 års priser för att få fart på ekonomin igen efter coronapandemin. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtning och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder i lån.

Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.

För att få ut pengarna behöver varje medlemsland lägga fram detaljerade planer till EU-kommissionen, som granskar att åtgärderna är i linje med de principer man enats om för bland annat grön omställning och digitalisering.

Fakta: Så mycket vill länderna ha

Här är vad EU:s medlemsländer hittills ansökt om ur stödfonden RRF, i miljarder euro:

Italien: 191,5 – varav 122,6 i lån

Spanien: 69,5

Frankrike: 40,9

Polen: 36 – varav 12,1 i lån

Grekland: 30,5 – varav 12,7 i lån

Tyskland: 27,9

Portugal: 16,6 – varav 2,7 i lån

Ungern: 7,2

Slovakien: 6,6

Kroatien: 6,4

Belgien: 5,9

Österrike: 4,5

Litauen: 2,2

Slovenien: 2,5 – varav 0,7 i lån

Lettland: 1,8

Danmark: 1,6

Cypern: 1,2 – varav 0,2 i lån

Luxemburg: 0,9

Totalt: 453,8 miljarder, varav 302,7 i bidrag och 151 i lån.

Nio länder – Rumänien, Tjeckien, Bulgarien, Nederländerna, Sverige, Finland, Estland, Irland och Malta – har ännu inte lämnat in sina planer till kommissionen.

Källa: EU-kommissionen