Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Statsminister Stefan Löfven (S) lovar stadigt nya pengar till kommunsektorn. Arkivbild.

Kommunernas ekonomi allt starkare

Kommunsektorns ekonomi går fortsatt starkt. Men oro finns för framtida skatteintäkter.

- Det kan vara så att en stor del av kommunerna fortfarande har stora intäkter för asylmottagande, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

I fjol landade det samlade överskottet i landets kommuner och landsting på 26,4 miljarder kronor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det var 1,6 miljarder kronor bättre än året innan och det högsta resultatet under hela 2000-talet.

Ökad skuldsättning

Ökade skatteintäkter och fastighetsförsäljningar bidrog främst till fjolårets förbättring. Men även riktade statsbidrag fyller på kommunkassorna.

Intresseorganisationen SKL betonar samtidigt att kommunernas skuldsättning ökade med 36,5 miljarder kronor 2017 jämfört med föregående år. Detta till följd av investeringar på totalt 62,6 miljarder kronor.

- Det är kopplat till befolkningstillväxten och det handlar exempelvis om byggnation av skolor, förskolor, bostäder i kommunala bostadsbolag, äldreboenden och gruppbostäder, säger Annika Wallenskog.

Det är framför allt kommunerna som går bra ekonomiskt, 94 procent av alla kommuner gick plus, medan landstingens överskott är lägre.

- I landstingen ser man de ökade kostnaderna för den växande befolkningen. Det gäller framförallt för barn, unga samt äldre som kostar mycket för landstingen, säger Wallenskog.

Jämfört med kommunerna saknar landstingen möjligheten till intäkter i form av statsbidrag relaterat till asylsökande och de lönsamma markförsäljningarna.

Oro för framtiden

SKL ser, som ofta, med oro på framtiden. Enligt chefsekonomen kommer inte skatteintäkterna att öka lika snabbt för vare sig kommunerna eller landstingen. Dessutom kommer bidrag i form av flyktingersättning att minska, enligt organisationen.

- Och reavinsterna för markförsäljning är kopplat till bostadsbyggandet och det är osäkert hur det kommer att utvecklas, säger Wallenskog.

En kommun utmärker sig. Gällivare redovisar ett överskott på hela 1,9 miljarder kronor, eller drygt 108 000 kronor per invånare, vilket hänger ihop med intäkter för flytten av samhället Malmberget.

Andra kommuner som sticker ut är Vallentuna (stort underskott), Nacka (stort överskott), Sundbyberg (stort överskott), Solna (stort underskott) och Håbo (stort överskott).

- Det kan också vara bokföringstekniska frågor som ligger bakom vissa av dessa, säger Annika Wallenskog.