När Kommunalarbetaren, Svenska kommunalarbetareförbundets medlemstidning, listat medellöner för undersköterskor har Härryda under flera år legat i topp. Medellönen för heltidsanställda var exempelvis 2 000 kronor över rikssnittet förra året (29 805 kronor jämfört med rikssnittets 27 894 kronor).
Här tjänar även specialistundersköterskorna bäst i landet – med en medellön på 36 500 kronor.
– Jag tror att om vi ska kunna rekrytera undersköterskor i framtiden måste vi vara i nivå med industrins löneläge, som exempelvis Volvo. Då måste vi jobba med det aktivt, och här har vi kommit en bit på väg, säger Anders Pettersson, och berättar att kommunens strategi för löneutvecklingen är på lång sikt för att tillgodose behovet av framtida rekryteringar.
– Undersköterskor är en viktig strategisk grupp inför framtiden där andelen äldre i befolkning blir allt större. Men vi kan inte övertyga en ungdom som går ut nian om att satsa på att bli undersköterska till en lägre lön än inom industrin med motiveringen att det är ett kall att jobba inom vården. Vi måste ha samma lön för samma utbildningslängd.
Vårdförbundet: ”Det finns skräckexempel”
Parallellt med detta får undersköterskor som vidareutbildar sig till specialistundersköterskor högre lön.
– Varje chef tittar på behoven i sin organisation. Det ska finnas karriärmöjligheter hela vägen från biträde till specialistsköterska.
Till skillnad från de flesta andra yrken är löneutvecklingen för sjuksköterskor relativt platt. Martin Hulldin, styrelseledamot i Vårdförbundet i Västra Götaland, liknar den snarare vid en liggande banan eller en omvänd hängmatta:
– Många av våra medlemmar har en löneutveckling som avstannar efter att man fyllt 45. Arbetsgivarna satsar för att kunna rekrytera och vidareutbilda, och sen finns inte mycket kvar för de som jobbat 25-30 år. Men har man jobbat så många år är man kunnig och erfaren. Därför har vi infört begreppet särskild yrkesskicklighet, vilket handlar mer om löneutveckling än en titel. Det finns skräckexempel där personer med ett helt livs yrkeserfarenhet har 5 000 kronor mer i lön än de nyutexaminerade. Det kan vi inte acceptera.
Brist på sjuksköterskor
Bakom den rådande bristen på sjuksköterskor ser han framför allt två faktorer.
– Dels får man för låg lön i förhållande till 3-5 års högskoleutbildning. Dels beror det på arbetsmiljön: vi är för få. Får vi upp lönerna blir vi fler, vilket ger en bättre arbetsmiljö. Våra medlemmar som är 65-67 år behöver se någon ekonomisk mening med att jobba kvar. Vårdförbundet vill ha en uppräkning så att vi ser att löneutvecklingen följer tiden. Våra medlemmar ska ha betalt för det arbete som de gör, säger Martin Hulldin.
– Vi behöver även de yngre generationerna i vården, och vi måste få dem att se det lönande att jobba här. Om de känner att de är felavlönade kommer de inte att söka sig hit. Det behövs en markant förändring. Lönen är en viktig faktor för synen på vårdyrket.
Vårdförbundets målsättning är att de högst betalda ska tjäna dubbelt så mycket som de lägst betalda.
– Vi kallar det 2.0-index: om ingångslönen är 30 000, ska den som går i pension ha 60 000. Det tycker jag känns ganska relevant, säger Martin Hulldin.
– I år valde regionen att lägga sig 1-2 procent under riktmärket (se faktaruta) för våra medlemsgrupper. Även om det var en bra löneutveckling förra året är oroväckande, eftersom vi ju i många år har jobbat för att komma ikapp de mansdominerande yrkena.
Industrimärket
Industrimärket är ett riktmärke som sätts av industrins parter för löneökningar på arbetsmarknaden. Det första industrimärket bestämdes 1998. Sedan dess har fackliga organisationer och arbetsgivare inom industrin satt normen för hur höga löneökningarna i alla branscher på svensk arbetsmarknad ska vara. Märket har kommit till för att värna reallöneökningar, hålla tillbaka inflationen och samtidigt behålla en konkurrenskraftig exportindustri – som i sin tur leder till arbetstillfällen på hela arbetsmarknaden.
Målsättningen med industrimärket är att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land för industrins företag så att företag och arbetstillfällen stannar i Sverige. Sedan märket infördes har den svenska arbetsmarknaden haft ständiga reallöneökningar – det vill säga löneökningar som överstigit inflationen.
(Källa: Vårdförbundet)
Statligt anställda tjänar bäst
Vårdförbundets tidning Vårdfokus kunde för några år sedan visa att statligt anställda har högst medellön. Därefter kommer privatanställda, sedan kommunalt anställda och sist regionpersonal.
– Det stämmer fortfarande ganska bra, säger Martin Hulldin.
Han berättar om en sjuksköterska som sökte jobb inom regionen, själv föreslog en lönenivå men avfärdades med ett skratt. När hon sökte jobb inom kommunen med samma löneanspråk fick hon igenom det. Hon valde dock gå vidare och söka jobb inom staten, där hon erbjöds en högre lön än hon själv föreslagit.
Så mycket tjänar vårdpersonalen
Undersköterskor:
Cirka 105 000 undersköterskor arbetar inom kommuner, varav de flesta inom äldreomsorgen. Cirka 40 000 undersköterskor arbetar inom regioner, varav majoriteten inom vård- och specialistavdelningar.
Undersköterskor inom kommunerna: medianlön 27 900 kronor. De 10 procent bäst betalda tjänar 30 900 kronor eller mer.
Undersköterskor inom regionerna: medianlön 27 900 kronor. De bäst betalda tjänar 31 700 kronor eller mer.
Utöver grundlön tillkommer ersättning för bland annat obekväm arbetstid, i genomsnitt 2 900 kronor per månad i kommuner och 3 600 kronor i regioner.
Sjuksköterskor:
Cirka 67 000 sjuksköterskor arbetar inom regioner och 16 000 i kommuner.
Allmänsjuksköterskor: medianlön 34 100 kronor. De 10 procent bäst betalda tjänar 41 700 kronor eller mer.
Distriktssköterskor: medianlön 41 000 kronor. De bäst betalda tjänar 45 000 kronor eller mer.
Intensivvårdssjuksköterskor: medianlön 42 300 kronor. De bäst betalda har en lön på 49 600 kronor eller mer.
Skolsköterskor: medianlön 41 400 kronor. De bäst betalda tjänar 45 800 kronor eller mer.
Utöver grundlön tillkommer ersättning för bland annat obekväm arbetstid, där exempelvis en intensivvårdssjuksköterska i genomsnitt får 4 500 kronor i månaden.
Läkare:
Cirka 36 000 läkare arbetar inom regionerna.
Specialistkompetenta läkare: medianlön 81 800 kronor. De 10 procent som är bäst betalda tjänar 93 400 kronor eller mer.
Läkare utan specialistkompetens: medianlön 46 500 kronor. De 10 procent bäst betalda har en lön på 53 000 kronor eller mer.
Fotnot: Lönesättningen är individuell och differentierad. Medianlönen är den lön som ligger i mitten av lönespannet till skillnad från medellönen som är den genomsnittliga lönen för gruppen.
(Källa: SKR, medlems- och arbetsgivarorganisationen för landets kommuner och regioner)
Ambulanssjukvårdare: medellön 30 811 kronor
Biträde: medellön 24 389 kronor
Vårdbiträde (kommun): medellön 24 297 kronor
Vårdbiträde funktionshinder (kommun): medellön 24 978 kronor
(Källa Kommunalarbetarens lönekoll 2023)
Specialistsjuksköterska: medellön 39 631 kronor
Biomedicinsk analytiker: medellön 34 344 kronor
Chef eller ledare: medellön 50 989 kronor
Barnmorska: medellön 40 499 kronor
Röntgensjuksköterska: medellön 35 086 kronor
(Källa: Vårdförbundet, medellöner 2021)
LÄS MER:Utbildningarna som ger dig jobb direkt
LÄS MER:Modehuset – som blev starten på en industri
LÄS MER:Titta in i Göteborgs äldsta hotell – Hotel Royal
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
