Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

– Jag har inga tröstande ord att komma med. Världsklimatet har blivit bistrare, konstaterar ekonomen Klas Eklund. Arkivfoto.
– Jag har inga tröstande ord att komma med. Världsklimatet har blivit bistrare, konstaterar ekonomen Klas Eklund. Arkivfoto. Bild: Claudio Bresciani / TT

Klas Eklund: Vi behöver mer motståndskraft

Nästan alla länder har varit för optimistiska i sin syn på att frihandeln skulle garantera välstånd, anser ekonomen Klas Eklund om Ukrainakrisen.
– Men den kan störas. Vi behöver bli mera motståndskraftiga mot chocker och kriser, bedömer han.

Senast Sverige upplevde en stor kris orsakad av krig och stigande oljepriser var under Oljekrisen 1973. Men Klas Eklund, tidigare bland annat statssekreterare och chefsekonom på SEB, tycker inte att det är ett bra jämförelseobjekt.

– Skillnaderna jämfört med i dag är så stora att egentligen ger det inte så mycket. För det första är Sverige mycket mindre oljeberoende i dag, gamla oljepannor har kastats ut och vi använder biobränslen, vindkraft och kärnkraft istället. För det andra var det en annan typ av prishöjning då när en kartell medvetet fyrdubblade oljepriserna, nu är det ett, förhoppningsvis tillfälligt, krig som drivit upp priserna tillfälligt, hoppas jag. För det tredje är ju prischocken bredare än den var på 70-talet, nu är det också gas, spannmål och sällsynta mineraler som blivit dyrare, summerar Klas Eklund.

Han vill hellre jämföra med inflationspeaken 1951.

– Det var Koreakriget som drev upp priserna. Det var geopolitiskt inte lika farligt för Sverige men det hade samma effekt på priserna, säger Klas Eklund.

"Hemlagade problem"

Han tillägger att Sveriges ekonomi är mycket bättre nu än på 1970-talet.

– Då hade vi problem med tillväxt, sparandet och budgetunderskott. Den svenska konkurrenskraften var inte god. Varvsindustrin var en av Sveriges största enskilda verksamheter och en av deras specialiteter var att bygga tankbåtar, de slogs helt ut. I dag har vi ingen industrisektor som är så oljeberoende, säger Klas Eklund.

Han beskriver 70-talet som inledningen på en kris med "hemlagade problem" som kulminerade på 1990-talet.

– - Vi hade en enorm kostnadsökning i mitten av 70-talet eftersom facken höjde sina lönekrav som en reaktion på inflationen, som var tio procent årligen, och arbetsgivarna gick med på det samtidigt som staten höjde arbetsgivaravgifterna. Det försämrade konkurrenskraften. Alla håller nog med om i dag att vi mötte krisen på ett dåligt sätt, säger han.

Ändra livsvanor?

TT: Måste vi ändra vår livsstil och livsvanor för att hantera den här krisen?

– En lärdom som nästan alla drar är att vi behöver vara mera motståndskraftiga både när det gäller det militära och civila försvaret. Vi behöver beredskapslagring och att det som kallas värdekedjor fungerar. Att handeln och sjukvården fungerar och så vidare.

Enligt Klas Eklund har nästan alla länder varit för optimistiska i sin syn på att frihandeln skulle garantera välstånd. Men den kan störas och när den störs måste vi ha buffertar, både hängslen och livrem.

Han anser att hela Europa måste bygga beredskap för alla typer av chocker och minska beroendet av Ryssland. Bygga mer vindkraft och kanske också kärnkraft.

– Jag har inga tröstande ord att komma med. Världsklimatet har blivit bistrare. Vi måste rusta oss för det. Och det kommer att kosta att lägga undan resurser för att bygga för framtiden.

Fakta: Oljekrisen 1973 och efterspelet

Under Oktoberkriget 1973 angreps Israel av Egypten och Syrien. Oljekartellen OPEC vägrade därefter att leverera olja till de länder som stött Israel vilket ledde till kraftigt stigande oljepriser på uppemot 400 procent.

Sverige införde i januari 1974 ransoneringar av drivmedel, värme, bränsle och varmvatten. Ransoneringarna togs snart bort men oljekrisen resulterade i en lågkonjunktur som pågick ända in på 1980-talet.

Åren 1978–80 inträffade nästa stora pris­ökningsvåg, då orsakad av revolutionen i Iran.

Källa: NE, Wik