Energiuppgörelsen är klar. Den kan bland annat handla om kärnkraftens framtid. Arkivbild.
Energiuppgörelsen är klar. Den kan bland annat handla om kärnkraftens framtid. Arkivbild.

Klartecken för nya kärnkraftverk

Kärnkraftsskatten försvinner och ett villahushåll får betala 800 kronor mer per år i energiskatt. Energiuppgörelsen håller också öppet för att ersätta nuvarande reaktorer med nya, utan slutdatum. Men stödet för förnybar el ökas kraftigt, med ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040.

ANNONS
|

Det är de stora delarna i den överenskommelse mellan regeringen och de tre borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om den långsiktiga energipolitiken.

- Vi kan inte förtidspensionera svensk kärnkraft, säger Moderaternas energipolitiske talesperson Lars Hjälmered vid en presskonferens.

Enligt honom innehåller uppgörelsen en "expressavveckling" av kärnkraftskatten.

- Vi ser på det sättet till att Sverige ska kunna ha kärnkraft under överskådlig tid.

Effektskatten ska inte avvecklas förrän 2019, men statsminister Stefan Löfven anser att det är tillräckligt snabbt för kärnkraftindustrin.

- Det ger kärnkraftindustrin en möjlighet att investera med de här förutsättningarna, säger Löfven.

Överenskommelsen ger också möjlighet att bygga nya kärnkraftsreaktorer, men statsministern betonar att det måste ske utan några subventioner.

ANNONS

- Och just nu är det väldigt få som ser det som en linje, eftersom det är så olönsamt, säger Stefan Löfven.

Vattenkraft

Energiminister Ibrahim Baylan (S) säger att har varit ett "givande och ett tagande", men att resultatet är en helhet med tydliga mål. Och den ger hushåll och industrin klara besked om vad som gäller.

- Jag är väldigt nöjd med att kunna stå här i dag och kunna presentera den första breda, blocköverskridande energiöverenskommelsen i Sverige, säger Baylan.

Överenskommelsen innehåller ett mål om 100 procent förnybar energiförsörjning 2040, men inget stoppdatum för kärnkraft, enligt Baylan.

Baylan fick på presskonferensen frågan om hur målet om 100 procent förnybar energi 2040 går ihop med fortsatt kärnkraftsdrift. Baylan klargjorde att han inte ser kärnkraften som förnybar energi.

- Det är nog få som gör det. Det här är naturligtvis en kompromiss, säger Baylan som dock tror att det inte kommer att byggas några nya reaktorer eftersom det kommer att vara olönsamt.

Slopandet av kärnkraftsskatten ska finansieras, och det görs med en höjd energiskatt med fyra öre per kilowattimme. För ett villahushåll som förbrukar 20000 kilowattimmar per år kostar det 800 kronor extra per år.

Lise Nordin, MP:s energipolitiska talesperson, pekar på stora satsningar inom förnybar energi.

ANNONS

- Vi ska bygga sol-, vind-, vattenkraft och bioenergi.

I likhet med Centerpartiet lyfter hon fram förlängningen av systemet med elcertifikat, ett omfattande stöd till förnybar elproduktion, som enligt henne kommer att driva på avvecklingen av kärnkraften.

- Jag tror att vi kommer att ha hundra procent förnybar produktion långt före 2040, säger Lise Nordin.

Centerns energipolitiske talesperson Rickard Nordin kallar utökningen av certifikatsystemet en milstolpe.

Kritik av Sjöstedt

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt, som inte är med på uppgörelsen, säger att det finns bra delar i överenskommelsen, till exempel att elcertifikatsystemet förlängs. Ändå avfärdar han den.

- Regeringen har helt köpt Moderaternas politik. I den här uppgörelsen finns inget slutdatum för kärnkraften, det innebär att nya kärnkraftverk kan byggas.

Men Isabella Lövin, MP:s nya språkrör, ger inte mycket för Sjöstedts kritik.

- Kärnkraften får bära sina samhällskostnader och det kommer att innebära en avveckling av kärnkraften av kostnadsskäl, säger Lövin.

Penilla Gunther, KD:s representant i energisamtalen, säger att över 400000 personer inom basindustrin är direkt beroende av kärnkraftens energiförsörjning.

- Målet att rädda kärnkraften har vi nått i och med den här överenskommelsen, både på kort och lång sikt.

Liberalerna lämnade tidigare samtalen, eller fick inte vara med för de andra, eftersom de ansåg att de subventioner som diskuterades för vindkraft var för stora och borde bort helt. Annars var kärnkraftens framtid ändå i fara, enligt L.

ANNONS

Sverigedemokraterna, som inte varit med i samtalen på länge, är kritiska.

- Det här är en kompromisslösning som blir grundad på att Miljöpartiet får diktera villkoren. Med väderberoende kraftslag får vi problem med kraftbalansen och leveranssäkerheten, säger SD:s talesperson Mattias Bäckström Johansson.

new tt.TTWidget({ WhereToAddWidget: 'tt-timeline-6fe27686-584e-4f55-9b24-2b07ccd778bb', type: 'timeline', ID: '6fe27686-584e-4f55-9b24-2b07ccd778bb', clientID: 'tt.se' });

Fakta: Effektskatten

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000. Den har höjts tre gånger, 2006, 2008 och 2015.

Den uppgår nu till cirka 8 öre per kilowattimme.

Effektskatten utgör cirka 30 procent av driftskostnaden för en reaktor. Den ger sammantaget staten 4,5 miljarder i intäkter brutto per år, men skatten är avdragsgill och mycket av den träffar statliga Vattenfall.

Källa: Energikommissionen, promemoria om de befintliga förutsättningarna för svensk elproduktion.

Fakta: Svensk kärnkraft

Statliga Vattenfall har sju reaktorer i drift. Två ska stängas 2020, Ringhals 1 och 2, enligt beslut förra året. Kvar är fem, två reaktorer i Ringhals och tre i Forsmark, som behöver nyinvesteringar för att klara skärpta säkerhetskrav.

Oskarshamnsverkets Kraftgrupp äger de tre reaktorerna i Oskarshamn. En av reaktorerna är redan avstängd, ytterligare en är planerad att stängas.

Källa: Vattenfall, OKG

ANNONS